"Skärp EU:s klimatmål i linje med Parisavtalet"

Av: Johanna Sandahl
ordförande Naturskyddsföreningen

EU-kommissionen har lagt fram nya förslag på hur det övergripande klimatmålet för utsläppen av växthusgaser utanför utsläppshandelssystemet (ETS) ska fördelas mellan medlemsstaterna fram till år 2030.

EU:s övergripande klimatmål till år 2020 är att minska utsläppen med 20 procent jämfört med 1990. Det överträffades många år i förväg – redan 2014 hade utsläppen minskat med 23 procent. Utsläppen utanför ETS är uppdelade i olika nationella mål fram till 2020, och en majoritet av medlemsstaterna har redan överträffat sina mål. Nu förhandlas målen till år 2030.

Kryphål prioriteras

Men trots att målen har överträffats flera år i förväg har man inte dragit lärdom av detta. Istället anpassas ambitionsnivån till eftersläntrarna, och kryphål tycks vara viktigare än utsläppsminskningar. Det överenskomna målet är att utsläppen utanför ETS ska minska med endast 30 procent till 2030 jämfört med 2005. Med ett så lågt satt mål kommer EU inte kunna leva upp till Parisavtalet, vars budskap är att hela världens utsläpp ska vara nära noll år 2050 och att rika länder ska gå före.

Att EU:s 28 medlemsländer har olika möjligheter att gå snabbt fram är självklart, men att utsläppen tillåts öka i vissa länder är helt oacceptabelt.

Sverige har fått ett åtagande att minska utsläppen med 40 procent till 2030. Andra länder har fått lägre åtaganden, och nio länder tillåts rent av öka sina utsläpp. Att EU:s 28 medlemsländer har olika möjligheter att gå snabbt fram är självklart, men att utsläppen tillåts öka i vissa länder är helt oacceptabelt.

Kommissionens förslag innehåller en rad allvarliga brister. Fyra övergripande svagheter är:

• Det övergripande målet på 30 procents utsläppsminskning 2005-2030 är alldeles för lågt satt, både i relation till vad EU bör göra i linje med Parisavtalet och vad som krävs enligt klimatforskningen för att begränsa den globala uppvärmningen.
• Ländernas tillåtna årliga utsläpp till 2030 har fördelats utifrån antaganden om alltför höga utsläppsnivåer år 2021. Utsläppen väntas inte alls minska under åren fram till 2021, vilket rimmar illa med den utveckling vi hittills har sett.
• Förslaget innehåller tre omfattande kryphål, som ytterligare urvattnar det redan mycket svaga förslaget. Det handlar om tillgodoräknande av kolsänkor, överflytt av utsläppsrätter från utsläppshandelssystemet till den icke-handlande sektorn, samt en extra utsläppsbonus till tolv länder.
• Kommissionen lägger ett förslag om översyner av måluppfyllnaden, vilket är bra, eftersom målen kommer behöva vässas. Men kommissionens översyner inträffar för sent för att kunna påverka måluppfyllelsen.

Naturskyddsföreningen föreslår därför Sveriges regering att kraftfullt verka för att:

• Skärpa 2030-målet i linje med Parisavtalet. EU:s totala utsläpp bör minska med i storleksordningen 60-70 procent till 2030.
• Utgå från en ambitiös klimatpolitik i EU också fram till 2021 vid fördelningen av utsläppsutrymme.
• Ta bort kryphålen i kommissionens förslag.
• Införa en tidig och återkommande mekanism för att successivt skärpa målen, enligt samma princip som i Parisavtalet.
• Markera att Sverige inte tänker använda sig av de kryphål som kommissionen erbjuder.

EU spelade en central roll i Paris när det globala klimatavtalet förhandlades fram i slutet av förra året. Nu gäller det för EU att leva upp till den ledarrollen.