SD säger nej till nya klimatmål

KLIMAT. Målen för utsläppsminskningar i regeringens klimatpolitiska ramverk är för radikala och för detaljerade, enligt Sverigedemokraterna. "Sverige avviker alltför mycket från omvärlden" säger partiets miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen.

– Sverige ska vara ett föredöme. Det är viktigt att vi minskar utsläppen, men samtidigt bibehåller en hög ekonomisk tillväxt. Än så länge har det inte varit något problem. Men det här pekar i en mer radikal riktning, säger Martin Kinnunen till Altinget.

Det Martin Kinnunen syftar på är regeringens proposition Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige, en proposition som bygger på en politisk överenskommelse mellan de åtta partierna i den parlamentariska Miljömålsberedningen – det vill säga alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

Mål utan styrmedel

Sverigedemokraterna vänder sig mot propositionen i allmänhet och de uppsatta utsläppsminskningsmålen i synnerhet, såväl det övergripande målet om noll nettoutsläpp år 2045 och de mer detaljerade målen längs vägen.

– Det är lite märkligt att slå fast så många mål, innan man har en aning om hur man ska ta sig dit, säger Martin Kinnunen.

Men Sverige har redan i dag en ambitiös klimatpolitik och lyckas ändå ha ekonomisk tillväxt? 

– Än så länge har det inte varit något stort problem. Problemet är de nya målen. Sverige avviker allt för mycket från omvärlden.

Sverigedemokraterna skriver i sin följdmotion till regeringens proposition att utsläppsmål bör formuleras på ett sätt som möjliggör flexibilitet.

– Man måste ta hänsyn till den tekniska utvecklingen, konjunkturen och vad andra länder gör. Annars finns risken att man flyttar koldioxidutsläppen någon annanstans och att de dessutom multipliceras. Det gäller att hålla huvudet kallt i de här sammanhangen, säger Martin Kinnunen.

Nettonoll rätt väg att gå

Sverigedemokraterna skriver också i motionen att målet om nettonollutsläpp är "rätt väg att gå men att årtal för måluppfyllelse bör beredas ytterligare".

– Vi är ganska nära i dag. Jag kan tänka mig att vi kan nå dit tidigare än 2045. Poängen är att vi inte kan lägga fast det, säger Martin Kinnunen.

Sverigedemokraterna vill behålla de mål som gäller i dag, med flexibilitet för att kunna ändra mål med hänsyn till exempelvis teknisk utveckling och konjunkturvariationer.

Martin Kinnunen lyfter återkommande fram kritik från olika remissinstanser mot det klimatpolitiska ramverket och klimatpolitiken, framför allt kritik från Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet. Dessa instansers kritiska hållning till den förda klimatpolitiken kan ligga bakom förslaget att inrätta en klimatpolitiskt råd, tror Kinnunen.

– Det är lätt att misstänka att man vill tillsätta ett mer välvilligt råd. Vi ser ingen poäng med ett sådant råd. De uppgifterna utförs ju redan av Konjunkturinstitutet, Naturvårdsverket, Finanspolitiska rådet och Riksrevisionen, säger han och konstaterar att regeringen är märkbart störda av bland andra Konjunkturinstitutets synpunkter på klimatpolitikens område.

Vill inte komma för långt före

Från Finanspolitiska rådet hämtar Martin Kinnunen stöd för Sverigedemokraternas kritik mot den gå före-princip som partiet menar ligger till grund för hela den svenska klimatpolitiken.

– Vi är redan före, nu ska vi ännu mera före. Finanspolitiska rådet ger ganska stort utrymme åt att ifrågasätta föregångsstrategin, men det är ingen som vill höra om det. Man förenklar hellre diskussionen till "går vi före, då gör alla andra det också". Men man kan förvärra saker också, säger han.

Forrige artikel Ny branschorganisation för delningsaktörer Ny branschorganisation för delningsaktörer Næste artikel Stormigt på Skogsstyrelsen efter gd-beslutet Stormigt på Skogsstyrelsen efter gd-beslutet