Norsk oljeexpansion kan bli rättssak

– Detta är en glädjens dag, sade Norges oljeminister Tord Lien på måndagen när han och statsminister Erna Solberg berättade om regeringens beslut att låta oljeindustrin leta efter olja och gas i nya områden.

Den nya så kallade 24:e koncessionsrundan offentliggjordes i samband med öppningen av den årliga oljemässan i Stavanger, nästa steg är att oljebolagen anmäler i vilka områden de önskar få tillstånd att leta efter olja och gas. När regeringen förra året inledde en 23:e koncessionsrunda var det första gången på 20 år som man öppnade för bolagen att leta efter nya utvinningsområden.

Men för klimatforskare och miljöorganisationer var det inte en glädjens dag, utan ett bevis för att Norges olje- och klimatpolitik inte hänger samman.

– I olje- och gaspolitiken lägger regeringen till rätta för stora fossila investeringar långt in i framtiden, medans i klimatpolitiken har stortinget beslutat att Norge ska vara klimatneutralt redan år 2030, sade Kristin Halvorsen, direktör vid CICERO Centrum för klimatforskning, i ett uttalande.

De hoppas stoppa regeringen

Truls Gulowsen, chef för Greenpeace Norge, kallar oljepolitiken för ett desperat arbetsmarknadsprojekt.

– Det finns ingen i miljörörelsen som säger att vi ska stänga all oljeutvinning i morgon, men vi vill ha en snabb avveckling, säger han till Altinget.

Det miljörörelsen absolut inte vill är att Norge går vidare och letar efter ny olja och gas. Nu står förhoppningen till att stoppa regeringens planer genom att åberopa en ny grundlagsparagraf som infördes år 2014.

– Paragraf 112 som ställer krav på att miljön ska bevaras för framtida generationer. Och det finns många jurister som menar att om den paragrafen ska ha någon betydelse, så är det mycket svårt för regeringen att öppna nya områden för oljeutvinning, säger Truls Gulowsen.

Dyrt att gå till domstol

Greenpeace och ytterligare ett antal organisationer har planer på att stämma norska staten med anledning av den koncessionsrunda som startade förra året, den 23:e. Men han säger att de ekonomiska förutsättningarna är annorlunda än i Sverige att driva miljöärenden.

– Vi har ännu inte tagit ställning till om vi ska driva ärendet. Det beror på flera saker, hur starka våra juridiska argument är, paragrafen har aldrig prövats tidigare. Men också att det kan bli mycket dyrt i Norge att driva ett sådant här ärende, säger han och tillägger att de kommer att ta ställning senast innan året är slut.

Paragraf 112 har funnits i grundlagen sedan 1990-talet, men skärptes väsentligt med bland annat skrivningen om statens ansvar år 2014.

– Det kan bli väldigt spännande. Jurister menar att det är en så väsentlig skillnad att den faktiskt ska gå att använda juridiskt, säger Truls Gulowsen om möjligheten att driva en rättsprocess mot regeringens planer på oljeexpansion.

Opinionen har ändrats

Enligt honom har opinionen kring oljeutvinningen ändrats i Norge.

– Debatten har länge haft få kopplingar mellan oljan och klimatet, men förståelsen för att de hänger samman har ökat. Det har skett ett uppvaknande under de senaste tio åren, säger han.

Altinget har bett miljöminister Karolina Skog (MP) om en kommentar angående den norska regeringens oljeexpansion, men hon har valt att avböja.