Debatt

Lätt att göra rätt - politisk vilja och ledarskap efter Paris

DEBATT. För att nå EU:s och Sveriges klimatmål måste vi gå långt bortom business-as-usual, särskilt vad gäller transportsektorn. En effektiv klimatpolitik måste bygga på nya strategier för cirkulär- och biobaserad ekonomi och det måste vara lätt att göra rätt - både för investerare och konsumenter, skriver EU-parlamentariker Linnea Engström (MP).

Europaparlamentarikern Linnéa Engström (MP).<br>
Europaparlamentarikern Linnéa Engström (MP).
Foto: Miljöpartiet
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Linnea Engström (MP), europaparlamentariker

EU-kommissionen har lagt fram förslag till hur vi ska uppnå EU:s klimatmål om minskade utsläpp till och med år 2030. Jag är ense med bistånds- och klimatminister Isabella Lövin om att Sverige är väl rustat att klara målen för den icke handlande sektorn. Miljömålsberedningen har föreslagit ett mer ambitiöst mål för Sverige och vi måste se till att det omsätts i praktiken.

Däremot står det klart att alla EU-medlemsländer måste bidra med betydande utsläppsminskningar om EU ska nå klimatmålen både till 2030 och på längre sikt. Miljömålsberedningens nya förslag är anpassade till Parisavtalet och 1,5-gradersmålet, där till exempel transportsektorn förväntas minska sina utsläpp med 70 procent fram till 2030.

Styrmedel måste ändras radikal

För att uppnå dessa mål måste våra politiska styrmedel ändras radikalt. Nu har vi strukturer som snarare hindrar utveckling än stöttar den. Vi överreglerar det positiva och underreglerar det negativa. Exempel på detta är reglerna kring konventionell matproduktion jämfört med ekologisk och att biodrivmedel inte får gynnas framför fossila.

Så vad föreslår Miljömålsberedningen? Ett stort fokus ligger på transportsektorn, som i dag står för hälften av alla utsläpp utanför EU:s handelssystem. En viktig del i den långsiktiga omställningen är ett mer effektivt och klimatsmart transportarbete. Miljömålsberedningen ska som bekant ge regeringen råd om hur generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan nås. Miljömålsberedningens strategi berör även industri, bostäder, jordbruk och skogsbruk.

Krävs stor inhemsk drivmedelsproduktion

Det andra förslaget från EU-kommissionen avser regler för hur utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning och skogsbruk ska hanteras. Som ett skogsrikt land välkomnar Sverige kommissionens förslag. EU:s regelverk för redovisning av utsläpp och upptag från markanvändning och skogsbruk måste skapa incitament för långsiktiga utsläppsminskningar.

I detta perspektiv lyfter beredningen behovet av att utveckla en offensiv strategi för bioekonomin för att främja nya och hållbara material och bränslen. En sådan strategi kommer att bli helt avgörande för transportsektors mål eftersom målet omöjligen kan uppnås enbart med hjälp av elbilar eller import av biodrivmedel från andra länder. Sverige måste få igång en storskalig inhemsk produktion av hållbart producerade biodrivmedel som tar hänsyn till biologisk mångfald.

Sverige måste hävda sig mot EU

Sveriges ambition att vara ett föregångsland i klimatomställningen bör därför vara ett övergripande mål för närings- och innovationspolitiken. De offentliga resurser som går till att stödja företag med rådgivning, information, demonstrationsanläggningar, inkubatorverksamhet och liknande, bör i ökad utsträckning styras mot tillämpningar med stor potential att minska utsläpp av växthusgaser, både i Sverige och i världen. Framförallt gäller det att skapa stödjande strukturer för de stora investeringar som behövs i form av långsiktiga regler vad gäller produktion av biodrivmedel. Här måste Sverige bli bättre på att hävda sin nationella kompetens gentemot EU vad gäller beskattning.

På EU-nivå är det ytterst tveksamt om de styrmedel vi har till buds kommer att vara tillräckliga. Handelssystemet med utsläppsrätter är ett av EU:s allra viktigaste styrmedel för att nå klimatmålen. Inför den fjärde handelsperioden, som börjar 2020, ska reglerna förhandlas om. För att nå EU:s klimatmål behöver vi ha ett tillräckligt högt pris på utsläppen.

Dessvärre är dagens priser på tok för låga för att skynda på omställningen till klimatsmarta alternativ. Därför behöver utsläppshandelssystemet förändras radikalt och stärkas. Sverige är ett av de länder i EU som tydligast driver på för detta. Utsläppshandelssystemet EU:ETS har funnits sedan 2005 och är inne på sin tredje handelsperiod. Det är angeläget att systemet nu förbättras.

Hoppingivade skifte i finanssektorn

Med ländernas nuvarande åtaganden i Parisavtalet blir den globala temperaturökningen mellan 2,6-3,1 grader. För att klara klimatutmaningen kan vi därför inte enbart förlita oss på politiska beslut, lagstiftning och internationella avtal.

FN:s klimatpanel konstaterar att det krävs stora förändringar i världens investeringsflöden om koldioxidutsläppen ska kunna minskas kraftigt. Här borde också EU haka på. Finanssektorn måste fås med på noterna när vi diskuterar klimatfrågan. Det spännande och hoppingivande är att ett stort skifte är på gång. Divestment-trenden, att ta beslut om att fasa ut tillgångar i fossila bränslen och investera i förnybart, förändrar spelplanen. Stora finansiella aktörer har insett att klimatsmart och förnybar teknik är billigare än kol, olja och kärnkraft. Ett viktigt exempel är Kaliforniens beslut att fasa ut fossil och icke-förnybar energi och bara investera i förnybart. Och förra året investerade Kina mer i förnybart än i fossilt.

Icke att förglömma att Kina och USA nu ratificerar klimatavtalet och förbinder sig att följa det. Det om något är förpliktigande för EU, som borde fortsätta att gå i bräschen för den globala klimatpolitiken. 

Lätt att göra rätt - för alla

Divestment-trenden, en cirkulär och biobaserad ekonomi och minskad köttkonsumtion är viktiga byggstenar för att vi ska nå våra klimatmål. I kombination med en ny ”digitaliserad” generation, där ägande inte är en statussymbol, blir det mer naturligt att dela på tjänster och saker än att äga. Slit och släng-samhället är omodernt, kortsiktigt och bygger på felaktiga premisser. Vi vet att vi måste ändra på hur vi äter, reser och lever. En effektiv klimatpolitik måste därför bygga på långsiktiga regelverk och att det ska vara lätt att göra rätt – både för investerare och konsumenter.

Dokumentation

Debatten om EU:s klimatförslag, läs tidigare inlägg

"Klimatpolitiken tappar fokus på kostnadseffektivitet"
Klimatpolitiken har förlorat fokus på kostnadseffektivitet, både på EU-nivå och i Sverige. Det skriver Svenskt näringslivs Maria Sunér Fleming med anledning av EU-kommissionens förslag till hur utsläppsminskningarna ska fördelas mellan medlemsländerna.

"Värna den nationella beslutsrätten i skogspolitiken"
EU ska kunna räkna med skogen för att ta höjd för en ambitiös klimatpolitik. Men det får aldrig bli EU-kommissionens uppgift att bestämma hur vi ska bruka våra skogar, skriver Skogsindustriernas vd Carina Håkansson som uppmanar de svenska politikerna att värna den nationella beslutsrätten.

"Regeringen har spelat bort korten i klimatpolitiken"
Stora utsläppsländer som Polen och Bulgarien slipper undan när svenska regeringen spelat bort korten i klimatpolitiken. Sverige och klimatet är förlorarna i EU-kommissionens förslag till hur utsläppsminskningarna ska fördelas mellan medlemsländerna, skriver EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M).

"EU:s klimatmål borde skärpas"
EU-kommissionen har nu lagt fram ett förslag på hur EU:s klimatmål om minskade utsläpp med 40 procent till år 2030 ska uppnås. Men det är ett mål som inte tar höjd för Parisavtalets strävan om en global temperaturökning på max 1,5 grader, skriver Energiföretagens vd Pernilla Winnhed som anser att EU:s klimatmål borde skärpas.

Delta i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson [email protected]

EU-kommissionen kräver mest av Sverige
Under sommaren presenterade EU-kommissionen sitt förslag till hur EU ska leva upp till sitt åtagande enligt Paris-avtalet. Förslaget innehåller en bördefördelning mellan medlemsländerna för de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandel, exempelvis transporter och jordbruket. Sverige och Luxemburg ska, enligt förslaget, minska utsläppen med 40 procent till år 2030, jämfört med 2005 års nivåer.

Bulgarien behöver inte minska utsläppen alls och Rumänien med två procent. Se hela EU-kommissionens förslag till bördefördelning här.

Regeringen har skickat ut EU-kommissionens förslag på en snabb remissrunda inför höstens EU-förhandlingar, sista svarsdatum är den 23 september:

Remiss av förslag till Europaparlamentets och rådets förordning COM (2016) 482 om ansvarsfördelningsförordning

Remiss av Europeiska kommissionens förslag COM (2016) 479 om LULUCF-förordning


Nämnda personer

Linnéa Engström

Programdirektör på Marine Stewardship Council för Östersjöområdet och Skandinavien,
Fil. kand i statsvetenskap (Uppsala uni., 2007), fil. mag i statsvetenskap (Försvarshögskolan, 2013)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00