Lantmäteriets ledning kände till myndighetens säkerhetsproblem i åratal

Det är ingen slump att granskningsrapporten om säkerhetshaveriet på Lantmäteriet presenterades en fredagseftermiddag i februari klockan 15, lagom till trefikat. Det är vad som i tv-serien Vita huset kallas ”take out the trash-day”: den perfekta tidpunkten för politiker att släppa nyheter som de hoppas inte kommer att rapporteras om i medierna.

Hemliga uppgifter lämnades ut 

Trots tajmingen förtjänar granskningsrapporten om Lantmäteriet betydligt mer uppmärksamhet.

Den tillsattes av regeringen efter ett avslöjande från Expressen som visade att det under lång tid fanns möjlighet att inhämta säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, sekretessbelagda uppgifter, skyddade personuppgifter och annan känslig information från Lantmäteriets öppna arkiv. Uppgifter lämnades ut, både digitalt och manuellt, utan någon form av sekretessprövning.

När Expressen konfronterade den dåvarande generaldirektören Susanne Ås Sivborg hävdade hon att det var först i maj 2024 som hon fick bekräftat att det fanns hemliga uppgifter i arkivet – det vill säga samma månad som arkivet panikstängdes. Hennes utsaga tillbakavisades fort av andra chefer på myndigheten och motsades av interna dokument.

Interna varningar ignorerades 

Granskningsrapporten visar att 2018, samma år som Ås Sivborg tillträdde, undertecknade en grupp tjänstemän en tjänsteanteckning om att det fanns säkerhetskänslig information i Lantmäteriets arkivakter och register. Tjänsteanteckningens slutsatser lyftes sedan till ledningsgruppen. En säkerhetsskyddsanalys från 2020 konstaterade klart och tydligt att det fanns säkerhetsskyddskänsliga uppgifter öppet tillgängliga i Lantmäteriets IT-system.

Sedan fortsatte tjänstemän att slå larm på alla tänkbara sätt: genom tillsynsrapporter, analyser, årsredovisningar, direkta frågor och tjänsteanteckningar. Lantmäteriets ledning borde ha agerat redan 2018, eller åtminstone 2020. Ändå gjordes ingenting förrän våren 2024. Både den tidigare generaldirektören och styrelsen för Lantmäteriet är ansvariga för att säkerhetsfrågorna inte hanterades i tid.

Ett hot mot rikets säkerhet 

Den särskilde utredaren Dag Stegeland skräder inte orden när han beskriver skandalen på myndigheten. Rapporten är kryddad med några av de starkaste uttrycken som finns att tillgå på kanslisvenska: ”anmärkningsvärd”, ”mycket allvarliga brister” och ”utomordentligt allvarligt”.

Kraftuttrycken är motiverade. Haveriet på Lantmäteriet har inte bara fått konsekvenser för enskilda personers integritet och säkerhet, det har satt hela Sveriges säkerhet på spel. Rapporten påpekar att främmande makt och antagonister inte bara har kunnat ladda ner information några enstaka gånger. Aktörer som vill Sverige illa har kunnat kartlägga, sammanställa och komplettera känsliga uppgifter över tid. Den skadan går inte att reparera.

Aktörer som vill Sverige illa har kunnat kartlägga, sammanställa och komplettera känsliga uppgifter över tid. Den skadan går inte att reparera

En av utredningens viktigaste slutsatser, som fler myndigheter bör ta till sig, är att det finns en stor risk med att prioritera tillgänglighet, digitalisering och korta handläggningstider på bekostnad av säkerhet. Sverige befinner sig i ett läge där myndigheter inte har råd att behandla säkerhetsfrågor som en eftertanke.

Skärp myndighetskulturen

Terrorhotnivån är fortsatt hög: en trea på en femgradig skala. Ryssland, som är det största hotet mot Sverige, fortsätter att bedriva underrättelse- och säkerhetsarbete på svensk mark. Enligt Säkerhetspolisen kan Rysslands säkerhetshotande verksamhet mot Sverige komma att bli ännu mer omfattande och allvarlig.

Det här är inte den första gången som det uppdagas att en svensk myndighet slarvar med IT-säkerheten. Skandalen på Transportstyrelsen år 2017 är ytterligare ett exempel i närtid. Myndigheter som hanterar känsliga uppgifter behöver se till att deras säkerhetsarbete lever upp till omvärldslägets krav. Rikets säkerhet får inte äventyras igen på grund av slapp myndighetskultur.