Forskarupprop mot EU-inriktning på skogsområdet

KLIMAT. 190 forskare varnar EU-lagstiftare för att inriktningen mot att öka skogsavverkningen för bioenergisyften kan få en negativ effekt på klimatet.

Mer än 20 svenska forskare ingår i gruppen som argumenterar mot inriktningen som EU-lagstiftarna slagit in på. De har nämligen lagt fram flera förslag för att förändra EU-kommissionens lagförslag om skogens roll i klimatarbetet och hållbarhetskriterierna för biobränslen. I ett brev som skickades till huvudförhandlarna i måndags pekar de på flera risker. Bland annat kan ändringsförslagen leda till större förluster av biologisk mångfald, samtidigt som det uppmuntrar till ökad avverkning och leder till ökade utsläpp i slutändan.

En av huvudförfattarna bakom uppmaningen är Stig-Olof Holm, universitetslektor vid Umeå universitet.

– Får vi ökad avverkning så är det en stor risk att det i slutändan blir en ökad halt av växthusgaser i atmosfären. Detta eftersom det är hypotetiskt att anta att vi skulle bygga in så stora mängder av trämaterialet i byggnader och samtidigt ersätta så stora mängder fossila bränslen med biobränslen, att det skulle gynna klimatet i slutändan, säger Stig-Olof Holm till Altinget. Han fortsätter:

– Verkligheten ser inte ut så i dag. Största delen av skogsproduktionen omsätts till produkter som är kortlivade, kräver mycket energi att tillverka och som snabbt ger utsläpp, såsom inom pappersindustrin.

Han menar vidare att endast en liten andel av avverkningen byggs in i hus idag, medans i genomsnitt 60 procent leder till utsläpp "relativt snabbt" genom papperstillverkning och biobränslen. 

”Vi behöver maximera produktionen”
Forskarvärlden är delad i frågan. Några av förespråkarna till den linje som nu slagits in på är Mattias Sundblad och Hans Petersson vid SLU.
– Vi behöver maximera produktionen och använda den avverkade biomassan för att ersätta fossila alternativ. Om vi begränsar möjligheten att avverka, för att behålla skogens förmåga att binda kol, kan det också leda till lägre upptag av kol i framtiden, säger de till Altinget.

Förespråkarna av ändringsförslagen inom parlamentet, som förhandlats fram av bland andra Fredrick Federley (C) och Christofer Fjellner (M), hänvisar till att tillväxten i exempelvis den svenska skogen är högre än avverkningen.

Läs mer: EU-parlamentes beslut ses som en nordisk seger

Det gör att sektorn binder in mer kol än vad som släpps ut. De menar även att den nya lagen skulle förhindra en omställning från det fossila om ändringsförslagen inte kommer till.

– Jag tror absolut på att det kan vara bra att satsa på exempelvis biobränsleproduktion, men då måste först lagstiftarna se till att det sätts upp regler för att garantera att biobränslena också ur ett helhetsperspektiv minskar utsläppen jämfört med de fossila. Såsom inriktningen för hållbarhetskriterierna för biobränslen ser ut just nu så är det inte fallet, svarar Stig-Olof Holm.

Medlemsländerna kan ta beslut den 13 oktober
EU-parlamentet tog för några veckor sedan sin position till det så kallade Lulucf-förslaget. Medlemsländerna håller just nu på att enas kring sin hållning och väntas komma överens den 13 oktober. I ett utkast till en gemensam position från den 14 september lade ordförandelandet Estland fram ett kompromissförslag till en ny så kallad flexibilitet. Det öppnar för ökade utsläpp inom vissa medlemsländer under förutsättning att hela EU sammantaget inte ökar utsläppen. Kompromissen som nu diskuteras lades fram efter krav från flera medlemsländerna, bland annat Sverige, som oroat sig för att de nya reglerna skulle begränsa möjligheterna till att öka avverkningen vid behov.

Forrige artikel MP-ledamot vill ha mer sol och mindre rök i riksdagen Næste artikel Så ska dioxinfisken stanna i Sverige