Finansiering konfliktfråga i jordbrukspolitiken

– Sverige vill se mer marknadsanpassning och förbättra jordbrukets konkurrenskraft, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) till Altinget i Bryssel inför mötet med sina europeiska kollegor där man ska börja samtalen om hur den framtida jordbrukspolitiken ska se ut efter 2020.

Konkret vill Sverige flytta fokus och medel från den första pelaren i jordbrukspolitiken som handlar om direkt stöd till bönder till den andra pelaren som mer handlar om att utveckla landsbygden bland annat genom stöd till företagande. I den andra pelaren är det också större fokus på miljö och hållbar utveckling.

Sverige har försökt driva den frågan tidigare men motståndet har varit stort. I dagsläget uppges Sverige ha stöd från sju andra medlemsländer medan många av de övriga 21 vill gå åt andra hållet med mer direktstöd.

Sven-Erik Bucht hyser ändå viss optimism.

– Jag tycker ändå att det finns en möjlighet att få en förändring. Det finns en annorlunda ton idag, säger han.

Samtidigt noterar man från svensk sida att landsbygdens utveckling inte finns med bland de prioriteringar som Malta har tagit fram i egenskap av EU:s ordförandeland inför dagens framtidsdiskussioner. Där nämner man istället saker som stärkt konkurrenskraft, klimatomställning, förenkling av jordbrukspolitiken, föryngring av lantbrukarkåren, liksom marknadsorientering och att stärka jordbrukarnas position i livsmedelskedjan.

Brexit skapar hål i jordbruksbudgeten

Den riktigt svåra frågan blir annars att enas om finansiering för den gemensamma jordbrukspolitiken som i dag äter upp dryga 40 procent av unionens budget. Storbritannien är en relativt stor nettobidragsgivare och landet kommer lämna efter sig ett budgethål i samband med Brexit.

– Vi vet att Brexit kommer innebära avsevärt mycket mindre pengar, säger Sven-Erik Bucht och pekar på att man då måste satsa på att öka konkurrenskraften och göra jordbruket mer marknadsanpassat.

Brexit beskrivs som elefanten i rummet i diskussionerna. Det är något Bucht och de andra ministrarna måste förhålla sig till men som de inte själva kan påverka direkt då det ligger på finansministrarnas bord.

Efter hand kommer dock finansieringen att klarna och då får man anpassa jordbrukspolitiken därefter. Än så länge är man i ett tidigt stadium i samtalen. EU-kommissionen kommer inte lägga fram konkreta lagförslag för den framtida politiken förrän i början av nästa år.