Ulf von Sydow: Skogspolitiken har misslyckats

DEBATT. 25 år med frihet under ansvar kring skogen har misslyckats, skriver Ulf von Sydow, som redan 1992 varnade för att en brist på tydliga skyldigheter för skogsmarkens brukare skulle leda till en biologisk utarmning av våra skogar.

Av: Ulf von Sydow
Sakkunnig i Skogspolitiken inför 2000-talet (SOU 1992:76), tidigare ordförande Svenska Naturskyddsföreningen, ansvarig för framtagandet av Naturvårdsgränsen i fjällnära skog, styrelseledamot Naturskyddsföreningen Jämtland Härjedalen

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvists stopp gällande nyckelbiotopsinventeringar i nordvästra Sverige har startat en stor polariserad debatt. Det var ett oväntat och plötsligt beslut som i ett slag raserade mycket av en bräcklig förtroendeallians mellan ekologiska företrädare och produktionsföreträdare gällande skogsbruk i naturvårdsmässigt värdefulla skogar. Skogsstyrelsen skriver i två nyutkomna rapporter (Biologisk mångfald i nyckelbiotoper, rapport 4, mars 2017) att "nyckelbiotoperna har en stor betydelse för naturvärdena och artbevarandet" och i rapport 6 från september 2016, Nulägesbeskrivning om nyckelbiotoper: "I nordvästra Sverige finns en relativt hög andel naturskogsartade skogar med olika former av skoglig kontinuitet. I skoglig statistik utmärker sig området genom att förekomst av gammal skog är betydligt större än i resten av landet."

Beslut i strid med riksdagens mål

Klicka för att förstora. Källa: Så når vi miljömålen i Jämtlands län, Länsstyrelsen Jämtlands Län

Det är dessa värdefulla skogar som Skogsstyrelsen nu slutar att registrera samtidigt som den årliga uppföljningen av riksdagens beslutade miljökvalitetsmål för miljömålet Levande skogar 2017 slår fast att "I nordvästra Sverige finns landets största förekomster av skogar med lång kontinuitet. Dessa naturskogsartade skogar är mycket betydelsefulla för biologisk mångfald och påverkas starkt av avverkning. Hur dessa skogar behandlas är en viktig faktor för framtidens Levande skogar." Herman Sundqvist har nu öppnat upp för en forcerad avverkning av de sista kontinuitetsskogarna i nordvästra Sverige, helt i strid med riksdagens mål, se figur avseende Jämtlands län.

Skogsägarrörelsen i aktuellt område har lobbat hårt mot nyckelbiotopsinstrumentet under senaste året vilket framgår av artiklar i t ex Norrskogs medlemstidning och i krönikor skrivna av LRF-företrädare i området. Skogsägarrörelsen skriver bl a på DN debatt den 13 april: ”En inventeringspaus innebär inte ett hot mot Sveriges rika biologiska mångfald”. Vilken grund som finns för det påståendet framgår inte.

Planetens gränser överskrids

I tidskriften Science publicerades 16 januari 2015 en uppdatering gällande planetens nio hållbara gränser, Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Bakom artikeln står 18 välmeriterade författare däribland professorerna Will Steffen och Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre. Av de nio gränserna är fyra överskridna och två av de överskridna, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, betecknas som ”core boundaries” med innebörden att överskridandet riskerar ”att driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd”.

Den dramatiska utveckling som under senaste åren skett och nu sker i Arktis bör leda till besinning och eftertanke gällande hela det globala systemets sårbarhet gällande såväl de fysikaliska som de biologiska parametrarna. De klimatscenarier som FNs klimatpanel har för kommande sekelskifte ser vi redan nu ske på jordens hätta. Och när vi pratar Arktis talar vi mest om den värme som tryckts upp under senaste vinter och den snabba avsmältningen av havs- och landisarna. Den stora metanfrigörelse från tidigare frusen mark som nu börjar ge sig tillkänna kommer att accelerera den globala temperaturstigningen ytterligare.

Två sidor av samma mynt

Bevarandet av biologisk mångfald och hur skogsmarken används samt klimatförändringar är två sidor av samma mynt. Det kan inte tillåtas vara antingen eller. Ekosystem och biologisk mångfald är ett av FNs 17 utvecklingsmål och bekämpa klimatförändringarna är ett annat. En långsiktigt hållbar användning av naturresurser och ekosystemtjänster är en viktig faktor för att människor ska kunna ta sig ur fattigdomen permanent där t ex avskogning är centralt för båda dessa FN-mål. De två målen har samma dignitet i FN systemet. Vi måste se på jorden som det sammanvävda ekosystem det är tätt interagerande med de fysikaliska och geovetenskapliga parametrarna där vi människor som nu är verksamma har ett mycket stort ansvar för det arv vi lämnar efter oss. Nordvästra Sveriges skogar är en del av denna sköra planet.

Inget nytt problem

Situationen för de skogsområden debatten handlar om är inte ny. Den ”naturvårdsgräns” som jag drog upp genom hela svenska fjällkedjan i slutet på 1980-talet – med innebörden hit men inte längre – är fortfarande giltig som styrinstrument inom det skogliga certifieringssystemet. Jag var sakkunnig i den skogspolitiska utredningen Skogspolitiken inför 2000-talet (SOU 1992:76) och jag skriver där i ett särskilt yttrande:

"Om utredningens förslag blir vägledande för vår framtida skogspolitik kommer den biologiska utarmningen av våra skogar att fortsätta. Sverige kommer inte att kunna leva upp till sina internationella åtaganden på naturvårdsområdet och heller inte till de miljö- och naturvårdsmål som fastställts av riksdagen. Hänsyn till naturen blir även i framtiden ett i praktiken frivilligt åtagande och inte en skyldighet för skogsmarkens brukare. Den laglöshet som i praktiken råder och som varit en avgörande faktor bakom den utarmning utredningen beskriver, kommer att bestå."

Hur det har blivit med den förda skogspolitiken framgår bl a i den årliga uppföljningen av riksdagens beslutade miljökvalitetsmål för miljömålet Levande skogar 2017. Där står också, utöver citatet längre upp i artikeln, att läsa: I genomsnitt har cirka 200 hektar registrerade nyckelbiotoper per år avverkats helt eller delvis sedan år 2003.

Det är trist att behöva konstatera att tyvärr fick jag rätt. Den skogspolitik som riksdagen beslöt om för 25 år sedan med frihet under ansvar och att likställa produktion med bevarande har misslyckats när det gäller bevarandet av de sista kontinuitetsskogarna i landet. Det är så sorgligt, genuint sorgligt.

Forrige artikel Per Åsling (C): Per Åsling (C): "Beskatta inte solel" Næste artikel Trouvé och Tryding: Myt att myndigheterna ligger i storstäderna Trouvé och Tryding: Myt att myndigheterna ligger i storstäderna
  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Klockren artikel

    Artikeln är professionellt skriven av person som har varit med så länge att han också ser de långsiktiga följderna av dagens felaktiga skogspolitik.
    Mycket bra artikel, hoppas att många läser den.

  • Rapportera

    Pelle Sallin · Skogsbrukare

    Genialt skrivet.

    Om man citerar sig själv och leder i bevis att man själv sagt det tidigare blir nivån på artikeln därefter.
    Jag hoppas verkligen att Ulf inte får något framtida uppdrag med anknytning till skog och naturvård. Det skogsbruk som bedrivs idag ser helt annorlunda ut än för 30 år sedan. Sverige är ett strålande bra exempel på hur skogsbruk ska bedrivas - SNF m.fl. organisationer borde lobba för och inte emot hög produktion och varierat trakthyggesbruk.

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Pelle Salin pratar i nattmössan

    Själv har jag deltagit i den skogliga debatten under 50 år, och jag kan garantera bäste Sallin, att det inte alls ser helt annorlunda ut i dag mot för 30 år sedan. Det ser värre ut. Att Sverige är ett strålande exempel på hur skogsbruk ska bedrivas är rena tramset. Så Sallin han tycker att de makabra körskadorna som skogsbrukets tunga maskiner orsakar skogsmarkerna med meterdjupa vattenfyllda hjulspår där det läcker giftigt kvicksilver som vandrar vidare i ekosystemen som hamnar i våra matfiskar som hamnar på våra matbord är helt OK. Och bryter mot EU: s Vattendirektiv . Så Sallin tycker det är bra att skogens vatten körs sönder och samman där bäcköringen leker får sina lekbottnar totalförstörda genom igen slammning. Så Sallin tycker det är bra att flerhundraåriga fäbostigar markbereds sönder och samman. Så Sallin tycker det är bra att skogsbruket kör sönder kulturlämningar och bryter medvetet mot Kulturlagar. Så Sallin tycker det är bra när skogsbolagen fäller fridlysta kungsörnas boträd och bryter grovt mot Artskyddsförordningen. Så Sallin tycker det är bra att det kriminella skogsbruket bryter mot Skogsvårdslagen, Miljöbalken, EUs Vattendirektiv, Brottsbalken, Fornminneslagen, Kulturminneslagen, Artskyddsförordningen. Nejdu Sallin, dagens kriminella skogsbruk är ett Skogspolitiskt Rättsröta utan dess motstycke, ty dagens skogsbruk är straffriförklarade, och ansvariga Åklagarmyndigheter har berörinskräck för att ens våga närma sig det kriminella skogsbrukets metoder. Det har jag åtskilliga konkreta bevis för - om det är så att du skulle vilja syna mina kort.

  • Rapportera

    Pelle Sallin · Skogsbrukare

    Opimisten har inte oftar rätt än pessimisten - men har mycket roligare.

    När jag för över 40 år sedan började manuellhugga och köra häst i skogen talades det inte särskilt mycket om miljöhänsyn. Under 70 talet var jag med och avvekade (maskinellt) 100 tals hektar restskogar. Bidrag utgick för avveckling av dessa tras- och restskogar. Diken stakades och grävdes kors och tvärs i skogslandskapet utan nån omsorg om rara växter eller udda groddjur.
    Mycket av det som gjordes var dåligt annat blev riktigt bra. Där restskogarna vuxit kommer ny och värdefull skog upp idag. På många ytor växer Pinus Contorta med 15-20 m3/år. Koldioxid binds på så vis i en rasande fart.
    Där jag fick hjälp av Skogsvårdsstyrelsen att staka diken växer granskogen fantastiskt och gullpudran prunkar på dikesbanketten.
    I min skog finns också avsättningar i olika former, 9 nyckelbiotoper, flera naturvårdsavtal, 1 natura 2000 område och många hektar frivilliga avsättningar i bl.a. kantzoner och skydd mot vatten.

    Alla har rätt till sin uppfattning om hur utvecklingen ser ut, eller borde se ut. Jag hör hemma bland alla dom som är positiva till ny kunskap, glada över vårt omväxlande skogslandskap och säker på att vår framtida skog kommer att ha minst lika höga naturvärden som den gammelskog som vi avvecklar och över tiden ersätter med ny gammalskog.
    Nedan bifogar jag en länk till en artikel som jag skrivit och som DN-debatt publicerat. Hoppas ni läser och kan glädja er åt att det finns många personer och företag i nordvästra Norrland som inte har er pessimistiska inställning till hur vi brukar skogen.

    http://www.dn.se/debatt/skogen-ar-vart-levebrod/

    Bästa hälsning.

  • Rapportera

    Åke Skogevall · Outsider

    Mesta lobbyn?

    Frågan är väl om inte miljö/natur/bevarande- organisationer idag har större lobbypåverkan än skogsägare?
    Åtminstone för individuella ägare har rättssäkerheten försvagats.
    Stora organisationer hörs och får nog sina intressen bevakade.
    Små djurhållare, skogsägare, kvarnägare är uppenbart utlämnade åt fundamentalister i media- och maktsfärerna som ser sina intressen så överordnade medborgerliga rättigheter att ägarnas livsverk kan dikteras/disponeras fritt!
    Minoriteters rättigheter har kommit på undantag.

    Myndighetsväsendet behöver en rejäl utredning och demokratisering.
    Börja med konsekvenserna av Tjänstemannaansvarets avveckling.
    Fortsätt med den politiska styrningen av Forskningsstödet.

  • Rapportera

    Göran Rönning · Skoglig debattör

    Skogsbrukaren Pelle Sallin pratar mot bättre vetande

    I sitt svar till mig försöker skogsägaren Sallin påskina att han vet allt och kan allt. Vilket han naturligtvis inte kan. Inte heller har han ens de grundläggande kunskaperna om skogens biologiska mångfald. Hans enögda syn på skogen som endast en råvaruleverantör är således ett egenintresse/särintresse som inte har nått med, eller gynnar Svenska folkets allmänintresse .
    Låt oss därför återgå till verkligheten. De enfaldiga argumentet att framtidsskogen kommer att ha minst lika höga naturvärden som den gammelskog som nu kalhuggs är klyschor från skogsbrukets propagandister som inte har något med verkligheten att göra.

    Så här säger nämligen den vetenskapliga forskningen
    Förändringar i skogarnas struktur. Exploateringen av norrlandsskogarna påverkade inte bara virkesförrådet utan förändrade också drastiskt skogarnas struktur. Med struktur menar vi i första hand skogarnas ålderssammansättning, samt förekomsten av grova och döda träd. Om dessa kvalitéer sätts i blickpunkten kan man utan tvekan hävda, att skogsbruket under de senaste hundra åren raserat den naturliga struktur som dessförinnan varit rådande i Norrlans skogar.

    Skogarnas ålderssammansättning.
    De sena 1800-talets och 1900-talets avverkningar har radikalt förändrat ålderssammansättningen i Norrlands skogar. Det har i huvudsak skett på två sätt- Dels har skogslandskapet exploaterats på nästan alla riktiga gamla träd. Dels har skogarna förvandlats från olikåldriga och flerskiktade till likåldriga och enskitade. De skogar som eftersträvas från virkesproduktionssynpunkt har strukturmässigt mycket få likheter med skogar som enbart präglats av naturlig dynamik. ( Förändringar i Sveriges boreala skogar 1870-1991, Linder & Östlund, Rapport 1, 1992, Sveriges Lantbruksuniversitet, Avdelningen för skoglig vegetationsekologi, Skogsvetenskapliga fakulteten )

    Skogsbruket - en miljöbov.
    Många typer av skogsbruk leder till att utsläppet av växthusgaser i atmosfären ökar och att skogen minskar som koldioxinsänka. En möjlig åtgärd är färre eller inga kalhyggen. Det visar en ny studie där forskare från Göteborgs Universitet deltagit och som nyligen publicerats i prestigefyllda tidskriften Biogeoscience: http://www.biogeosciences.net/93999/2012.htnl

    Det som tidigare varit naturskog avverkas och omvandlas snabbt till produktionsskog. Gammelskogens kvaliteter hinner inte återskapas, och arterna hinner inte etablera sig innan skogen åter avverkas. Även om miljöhänsyn lämnas på hyggen, till nytta för växter och djur, kommer de brukade beståndet att utarmas på längre sikt. I och med att råvaran transporteras bort, kommer mängden gamla träd och död ved vara mycket lägre i den skog som växer upp efter avverkningen än i en naturskog.. ( Tillståndet i skogen- rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv, rapport 9, ArtDatabanken Sveriges Lantbruks Universitet ) 2011)