"Regeringen behöver agera för folkhögskolornas framtid"

DEBATT. Regeringen behöver se över förutsättningarna för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av folkhögskolans utbildningar. Saknas förutsättningar för människor att kunna studera i den skolform de vill och har behörighet för, bryter samhället mot mänskliga rättigheter, skriver Handikappförbundens Stig Nyman med flera.

Folkhögskolorna vänder sig till personer som av olika anledningar saknar en fullständig grundutbildning på grund- eller gymnasienivå, som vill lära sig ett yrke eller som behöver en nystart. Flera folkhögskolor anordnar utbildning som vänder sig till personer med olika funktionsnedsättningar.

Skolorna har ofta tillgängliga miljöer, kunskap om målgruppen och erbjuder en utbildning i anpassade sammanhang. Vid sidan av ämnesstudier läggs vikt vid vardagskunskaper som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt och delta på lika villkor i samhällslivet. 

Under senare år har flera folkhögskolor lagt ned linjer som riktar sig till personer med funktionsnedsättningar. Skälet är krasst ekonomiskt och beror på bristande anslag och sämre ekonomiska förutsättningar för de som vill studera på folkhögskola. 

Kurser ställs in när kostnade inte täcks

Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM, ansvarar för ”Särskilt utbildningsstöd” som utgör bidrag till folkhögskolorna för stödpersoner i utbildningen och för kostnadskrävande insatser. Behovet har länge varit större än anslagsramen. SPSM handlägger även förstärkningsbidrag för pedagogiska insatser, som i dag täcker cirka 70 procent av folkhögskolornas reella kostnad.

Konsekvensen blir att skolorna tvingas ställa in kurser, tacka nej till elever med omfattande funktionsnedsättningar eller dra ner på kvaliteten.

Folkbildningsrådets siffror visar att andelen studenter med funktionsnedsättningar på folkhögskolekurserna stadigt ökar och dessutom utgör en påfallande hög andel. 2014 hade 35 procent av alla som läste allmän kurs en funktionsnedsättning.

Märkligt är att regeringen nyligen gjort en satsning på sammanlagt 2 750 nya folkhögskoleplatser. Samtidigt har anslaget för särskilt utbildningsstöd minskat med 3 900 tkr. De ungdomar som är i störst behov av stöd gynnas alltså inte av denna satsning. 

Regeringen behöver agera

Andra åtstramningar minskar möjligheten att välja folkhögskolestudier, vilket för många är det enda utbildningsalternativet. Det har blivit allt svårare att från kommun och landsting få ta med sig assistans och andra stödinsatser enligt HSL, SoL och LSS, som krävs för att kunna studera på folkhögskola. Man får inte studiemedel från CSN om man uppbär aktivitetsersättning och det har blivit svårare att få färdtjänst utanför sin egen kommungräns, något som är en förutsättning för många personer med exempelvis omfattande rörelsenedsättningar eller kognitiva svårigheter.

När det saknas förutsättningar för människor att kunna studera i den skolform de vill och har behörighet för, bryter samhället mot mänskliga rättigheter, vilket är mycket allvarligt.

Vi menar att regeringen behöver agera för folkhögskolornas framtid. Dels krävs omedelbara insatser i form av:

  • Ytterligare statsbidrag till folkhögskolornas verksamhet för långa kurser som riktar sig till personer med funktionsnedsättning.  
  • Tydligare regelsystem som ökar finansieringsviljan hos kommuner, landsting och försäkringskassan för studier på folkhögskola, så att personer som vill kan studera. Här ingår bland annat färdtjänst.  

Dels behöver regeringen snarast tillsätta en utredning som ser över systemet med ekonomisk finansiering av folkhögskolornas verksamhet och de förutsättningar som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av dessa utbildningar. 

Handikappförbunden har initierat en namninsamling för att rädda folkhögskolornas verksamhet för personer med funktionsnedsättningen. Vill du läsa mer följ länken; https://www.skrivunder.com/funktionsratt-folkhogskolor

Stig Nyman, ordförande Handikappförbunden
Marina Carlsson, ordförande Personskadeförbundet, RTP
Lars Berge-Kleber, ordförande, Afasiförbundet
Katriina Hugosson, ordförande Svenska OCD-förbundet
Hans Håkansson, ordförande Reumatikerförbundet
Thomas Jansson, ordförande Riksförbundet FUB (För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning)
Bengt-Erik Johansson, ordförande Dyslexiförbundet
Maria Lundqvist-Brömster, ordförande Hjärnkraft
Anne Lönnermark, förbundsordförande Autism- och Aspergerförbundet
Maritha Sedvallson, förbundsordförande Astma och Allergiförbundet

Forrige artikel Edward Riedl (M): SVT:s nätsatsning hotar mediemångfalden Edward Riedl (M): SVT:s nätsatsning hotar mediemångfalden Næste artikel Academedia: Vi välkomnar ökat kommunalt inflytande Academedia: Vi välkomnar ökat kommunalt inflytande