Luhr: "Förenkla för kommunerna att öka klimatarbetet"

Av: Katarina Luhr (MP)
miljöborgarråd i Stockholms stad

I Sverige har regeringen tagit flera steg för att öka klimatarbetet, steg som ska bidra till att skynda på omställningen till ett mer hållbart samhälle. I budgetpropositionen för 2016 investerar regeringen sammantaget 4,5 miljarder kronor som bland annat ska gå till investeringar i solceller, internationellt klimatarbete, miljöteknik, en cykelstrategi, järnvägsunderhåll och stadsmiljöavtal. Dessutom har miljömålsberedningen nyligen föreslagit en skärpning av målet om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045. Detta är bra, men inte tillräckligt. Flera internationella initiativ visar på vikten av att städer går före där den nationella politiken inte räcker till. Detta var även något som även underströks vid COP21-mötet i Paris.

Kommunerna bör inkluderas bättre

I Stockholms stad har vi som mål att vara fossilbränslefria år 2040. Jag menar att det är viktigt att driva på för en ambitiös och långsiktig hållbar nationell klimatpolitik och agera föredöme för andra länder. I det arbetet är det av stor betydelse att svenska kommuner inkluderas på ett ännu mer omfattande och effektivt sätt.

För att Stockholms stad ska nå sina klimat- och miljömål, bli en klimatsmart stad samt i förlängningen uppnå de nationella och globala klimatmålen – finns det behov av flera regeländringar inom bland annat transport- och energisektorn. Marknaden för bilpooler och bildelning växer, men det är inte alltid det finns tillgång till parkering för bilpoolsbilar. För att underlätta för bilpooler vill vi därför kunna reservera parkeringsplatser på våra gator till bilar som hör till en bilpool. Detta är något som även Trafikverket föreslår.

Nya krav behövs för miljözoner

De begränsningar som finns avseende skattebefrielse gör att stadens bolag och förvaltningar måste dimensionera sina solcellsanläggningar så att de inte blir för stora. 

Det finns också ett behov av ändringar i trafikförordningen så att det blir möjligt för staden att införa miljözoner för personbilar och lätta lastbilar, på samma sätt som det i dag går att införa miljözon för tung trafik. Den teknikutveckling som nu sker gör det möjligt för nästan alla tunga fordon att klara det gällande miljözonskravet. Efter år 2020 finns inga nya skärpta krav för miljözonen.

För att miljözonen ska ha effekt behöver regelverket därför stramas åt genom att skärpa miljözonen för tung fordonstrafik så att till exempel endast eldrivna fordon, eller fordon som kör på förnybara drivmedel får köra i staden.

Inom energisektorn finns det också behov av regeländringar, bland annat när det gäller elproduktionen med solceller. De begränsningar som finns avseende skattebefrielse gör att stadens bolag och förvaltningar måste dimensionera sina solcellsanläggningar så att de inte blir för stora. Reglerna drabbar i Stockholm exempelvis Stockholm hamnar och vissa bostadsbolag. I staden vill vi att begränsningen med en toppeffekt per juridisk person slopas och att begränsningen istället utformas att gälla per fastighet.

Regeringen bör förenkla för kommunerna

Det är väldigt glädjande att vi äntligen har fått ett globalt klimatavtal. Förhandlarna hade en tuff uppgift och lyckades bättre än vad man på förhand trott. Samtidigt hade vi behövt ett skarpare skrivet avtal med konkreta och tidsatta utsläppsmål. I Stockholm har vi möjligheten att agera föredöme. Världen behöver fler konkreta exempel som visar hur vi och andra städer eller länder kan minska klimatutsläppen på ett effektivt sätt. Därför hoppas jag att regeringen tar initiativ till regeländringar som ger utrymme och förenklar för kommuner att öka sitt klimatarbete ytterligare.

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga och kräver handling på internationell, nationell och lokal nivå. Det är när vi för ett aktivt och ambitiöst klimatarbete på alla nivåer, som vi når våra stora framgångar.