Skogsbeslut ses som nordisk seger

Miljöpartisten Linnea Engström ser ändå optimistiskt på det samlade utfallet, även om hon inte stod bakom flera delar i kompromissen som röstades igenom i EU-parlamentet på onsdagen.

– Det finns en jättestor oro inom delar av miljörörelsen för att man kan fuska med det här systemet, men det finns också en tilltro till att vi faktiskt kan uppnå mycket bra genom att föra in skog- och markanvändningen i klimatpolitiken, säger Linnea Engström.

Förslaget om hur EU ska sätta upp regler för bokföringen av klimatnyttan från LULUCF (markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk), delar Europa på flera fronter. En av huvudkonflikterna i förhandlingar har rört hur mycket skog som ska få avverkas innan det räknas som en belastning på klimatet, vilket skulle bryta mot grunden i den nya lagen. För att komma fram till de nivåerna har flera olika beräkningsmodeller förts fram i debatten.

På ena sidan finns de som befarar att avverkningen kan öka okontrollerat genom att använda framtida prognoser för tillväxten, på den andra de som oroar sig för att skog- och markanvändningens klimatnytta inte ska tas till vara när alltför gammal data ska ligga till grund för framtida avverkningsnivåer. Nu sköts EU-kommissionens ursprungsförslag för den så kallade referensnivån framåt flera år i parlamentets position.

– Helst hade vi sett att regelverket helt och hållet riktat in sig på framtida potentialer, kommenterade Mårten Larsson, vice vd, Skogsindustrierna.

"Beslut gör oss blinda inför klimatförändringarna"
Oron har även rört vilken roll som EU-kommissionen ska ha för att kontrollera att länder bland annat inte ska kunna skapa ”luft” i bokföringen av det upptagna kolet i skogen. Detta skulle nämligen kunna öppna för att de godtyckligt ska kunna räkna hem klimatvinster. Motståndarna till den linjen, bland annat inom skogsindustrin, har befarat att EU kan förhindra ett aktivt skogsbruk i Sverige genom ökad kontroll.

Den kompromiss som röstades igenom under onsdagen innebär att medlemsländerna får större flexibilitet, bland annat genom att öppna för att temporärt öka avverkning utöver den referensnivå som satts upp. Det kritiseras kraftigt av Fern, den största miljöorganisationen på området.

– Parlamentarikerna har vikit sig för länder som desperat vill öka sin avverkning utan att ärligt bokföra för det. Detta beslut gör oss blinda inför klimatförändringarna, säger Hanna Aho vid Fern.

"Bygger på en genuin okunnighet"
Moderaten Christofer Fjellner, som var en av de drivande bakom den genomröstade kompromissen, ger inte mycket för den kritiken.

– Jag tycker att ett sådant uttalande bygger på en genuin okunnighet kring tillståndet i Europas skogar. Den växer mycket mer än vi avverkar. Då kan vi bara avverka mer och ersätta fossila produkter, vilket ju är bra. Och om man bryr sig om att avverkningen ska ske på verkliga uppgifter så tycker jag att vi till och med förbättrat det ursprungliga förslaget genom att föra in tydligare krav.

Ministerrådet förväntas bli klara med sin position i oktober. Vilka linjer som går vinnande ur striden avgörs därefter i slutna trialogsamtal där ledande parlamentariker och rådsrepresentanter förhandlar med översyn av kommissionen.

– Jag hoppas att vi är klara innan klimatmötet i Bonn i november, sa energikommissionären Miguel Arias Canete tidigare i veckan.