Djurens rätt: "Rätten till bete är inte att lägga ribban högt"

Av: Camilla Björkbom

förbundsordförande, Djurens rätt

I repliken på vår debattartikel om beteskravet för mjölkkor skriver Kristdemokraternas jordbrukspolitiska talesperson Magnus Oscarsson att ”det är fritt fram att producera och marknadsföra mjölk med de högt ställda krav som Djurens rätt ställer”. Vilka är då de höga krav som Magnus Oscarsson syftar på? Jo, att beteskravet ska vara kvar så att korna i mjölkindustrin även fortsättningsvis har rätt att komma ut på bete. Oscarsson menar således att betesrätten för kor är ett högt ställt djurskyddskrav. Vi håller inte med.

Rätten till bete ett minimikrav

Rätt till bete för kor under några sommarmånader är inte att lägga ribban högt. Det är att lägga ribban på en miniminivå som grundar sig i att nötdjur är betande, sociala djur med stort behov av att röra sig och beta gräs. Betesgång är en viktig del av deras naturliga beteende vilket de, enligt djurskyddslagens fjärde paragraf, ska ha rätt att utföra. Eftersom kalvar och tjurar också är nötdjur, med samma behov av bete som korna, anser vi att betesrätten borde omfatta även dem, vilket den inte gör idag.

KD väljer fel ord

Det är orimligt att förvänta sig att djuren kommer att få det bättre här, eller någon annanstans, genom mer frivillighet, flexibilitet och försämrade djurskyddsregler.

Magnus Oscarsson menar vidare att Kristdemokraterna värnar djurskyddet men samtidigt ”moderniserar lagen i takt med att produktionsformerna utvecklas”. Om ordet ”moderniserar” byts ut mot ”försämrar” så blir påståendet mer korrekt.

Att fler kor hålls i lösdriftssystem nu än när beteskravet infördes används av Magnus Oscarsson och Kristdemokraterna, helt utan vetenskaplig grund, som ett argument för att beteskravet inte längre behövs. Faktum är: att få komma ut på bete är oerhört viktigt för alla kor, oavsett om stallet de hålls i är ett lösdriftsstall eller ett stall med uppbundet system. Många av de skador och sjukdomar som kor drabbas av under uppstallningen lindras när de kommer ut på bete. Inte minst problem med ben och klövar, och här är det viktigt att komma ihåg att risken för klövlidanden är högre i lösdrift än i uppbundna system.

Djurens rätt arbetar internationellt

Vi är väl medvetna om att Sverige är med i EU och ingår i en gemensam marknad. Vi håller med om att de gemensamma djurskyddsbestämmelserna på EU-nivå måste skärpas. Därför lägger Djurens rätt en hel del arbete på just internationellt påverkansarbete och konsumentinformation. Men att både vilja se skärpta internationella regler och samtidigt försämra de nationella djurskyddsreglerna saknar logik och är fel väg att gå. Alla kor borde få komma ut på bete, oavsett i vilket land de befinner sig i.

Orimlig tro på flexibla regler

Det är orimligt att förvänta sig att djuren kommer att få det bättre här, eller någon annanstans, genom mer frivillighet, flexibilitet och försämrade djurskyddsregler. Djuren kan inte själva tala för sina grundläggande rättigheter. Djurens rätt tar ställning för djuren och därför arbetar vi för en djurskyddslagstiftning som utgår från djurens behov, inte ignorerar dem.