Ilskan mot höghastighetståg växer

Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg och Malmö bättre knyts samman. Utbyggnaden ska ske i en takt som ekonomin tillåter. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) vill att höghastighetsbanan byggs ut etappvis. Detta kritiseras starkt av oppositionen som menar att det tar tid och blir dyrare utan att tågen blir snabbare.

Oppositionen menar att det redan gör utbyggnader i projekt i relativ närtid dyrare. Ett exempel är projektet Ostlänken med tio järnvägsplaner på sträckan Järna-Tallboda i Linköpings kommun. Där finns redan en vald korridor och arbetet pågår med att projektera och välja den optimala dragningen av höghastighetsjärnvägen, den så kallade spårlinjen.

Inga höghastighetståg på banan

Erik Ottoson (M) är menar att ingen operatör kommer att vilja köra deletapper med höghastighetståg.

– Operatörerna är intresserade av att köra ändpunktstrafik. Nu bygger man järnväg för tåg som ska kunna gå i 320 kilometer i timmen, men vi kommer inte få snabbare tåg än 250 kilometer i timmen, säger han till Altinget.

Ottoson anser att det kommer att fördyra utbyggnaden med miljarder men att man inte får större nytta än om man byggde järnväg anpassat för långsammare tåg.

– Det blir en stor förlust för framtida generationer, säger Ottoson.

Hur mycket dyrare det blir att bygga höghastighetsbanan etappvis är osäkert. Trafikverket räknar på det just nu.

– Det man kan säga är att etappvis utbyggnad kräver mer provisorium och med provisorium blir det dyrt, säger Peter Uneklint, programchef på Trafikverket, till Altinget.

Läs hela artikeln på Altinget Rikspolitik (Abonnemang krävs)