Mer pengar till sjukvården i vårbudgeten – trots regionernas överskott

I dag tisdag presenterade regeringen vårpropositionen som innehåller uppföljning av politik och mer långsiktiga prognoser, samt vårändringsbudgeten med ekonomiska justeringar och nya satsningar under pågående budgetår 2022.

Budgetändringar för 2022

I vårändringsbudgeten vill regeringen höja anslagen för hälso, sjukvård och social omsorg för 2022 med sammanlagt 1,7 miljarder kronor. Pengarna ska bland annat gå till:

• Stärkt vård och fler vårdplatser. Regeringen vill avsätta ytterligare 500 miljoner kronor till regionerna så att de kan anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön och på så sätt skapa fler vårdplatser.
• Mer pengar till fjärde covid-dos. Som Altinget tidigare rapporterat vill regeringen i vårändringsbudgeten ge ytterligare 1,2 miljarder kronor i till kostnaderna för den fjärde dosen covidvaccin för personer 65 år och för påfyllnadsdoser.
• Narkolepsiersättning. Regeringen vill avsätta 14 miljoner kronor till personer som insjuknat i narkolepsi efter vaccinationsprogrammet mot svininfluensan från 2010. Läkemedelsverkets tak för utbetalningar har nåtts så nu måste staten ta skjuta till pengar tidigare än väntat.
• Minska anslag till WHO. Regeringen förslår även att minska bidraget till Världshälsoorganisationen (WHO) med 500 miljoner kronor och sänka bidrag till socialt arbete med 500 miljoner kronor.

Mer pengar trots överskott

Flera källor som Altinget talat med anser att regeringssatsningen med mer pengar till regionerna för att anställa sjuksköterskor och förbättra arbetsmiljön är valtaktik, och att det behövs en tydlighet i vad pengarna ska gå till. Altinget frågar finansminister Mikael Damberg (S):

Ni skjuter till mer till sjukvården samtidigt som många regioner har gått med överskott under pandemin. Skulle det inte vara rimligt att regionerna använder de pengar de redan fått först?

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att regionerna också ställs till svars för om man lägger pengar på hög i stället för att jobba med utvecklingen av personalen eller för att klara bemanningen, säger han till Altinget.

Finansministern betonar dock att ”det vi ser är att vi behöver fler vårdplatser”.

– Vi behöver ta ett ansvar för att se till att kostymen för hälso- och sjukvården växer. Det lärde vi oss under pandemin, säger han

KD: Regeringen har lyssnat på oppositionen

Socialutskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) är nöjd med de budgetssatsningar som regeringen gör och tolkar det som att den lyssnat till oppositionen.

– De fullföljer den satsning som vi i oppositionen drev igenom i höstas om pengar till fler vårdplatser. Och de lägger dessutom till pengar, vilket är bra, säger hon till Altinget.

I oppositionen satsning ingick 425 extra miljoner till hälso- och sjukvården i år, 1 miljard 2023 och 1,5 miljard 2024.

– Men nu blir det ännu viktigare med styrningen och att den fungerar, så att det verkligen blir fler vårdplatser. Det finns olika åsikter om detta, säger Ankarberg Johansson.

”Färre vårdplatser”

Hon syftar till aktörer som menar att det inte behövs fler vårdplatser, exempelvis Region Halland. I en debattartikel i SvD skriver de att de dragit slutsatsen att ”vägen framåt är att klara vård­uppdraget med färre vårdplatser – inte fler”.

– Pengar är ju nödvändiga för att ge bättre villkor och kunna anställa fler, men ledarskapet från regeringens sida är oerhört viktigt så att pengarna når ut och inte hamnar i svarta hål. Vi måste kunna se att något händer i närtid, säger Acko Ankarberg Johansson.

V: Motkrav på regionerna

Enligt Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Karin Rågsjö tänker regeringen rätt när man vill satsa mer pengar på hälso- och sjukvården.

– Men det är en otillräcklig plan. Vi måste ha ett mer långsiktigt tänk i detta, säger hon till Altinget.

– Regionerna har ju behållit stora delar av de anslag man fått under pandemin. Exempelvis Region Stockholm har närmare två miljarder kronor sparade. Då blir de här nya pengarna lite konstiga.

Rågsjö tycker att det måste finnas ett samtal med och motkrav på regionerna kring ”de pengar som regeringen skickar in” och att de pengar som finns kvar måste användas i vården.

Att det finns aktörer som tycker att det inte behövs fler vårdplatser förstår hon inte.

– Den samlade rösten från professionerna, från facken och från läkarförbunden är att personalen flyr och då kan man inte upprätthålla det antalet vårdplatser som behövs.

Vårpropositionen: Sjunkande kostnader

Regeringens långsiktiga prognos för utgifterna för hälso- och sjukvårdsområdet i vårbudgeten visar att utgifterna väntas minska under 2022 jämfört med förra året och landa på totalt drygt 128 miljarder kronor.

Under 2023 och 2024 väntas utgifterna sjunka ytterligare och för att 2025 ligga på drygt 92 miljarder kronor, vilket ligger närmre storleken på hälso- och sjukvårdsbudgeten innan coronapandemin.

Skänka bort vaccindoser och materiel

I tidigare ändringsbudgetar från i år har regeringen även aviserat att den vill skänka överskott av sjukvårdsmateriel till de stater som behöver. Under coronapandemin har Sverige samlat på sig ett överskott av skyddsutrustning, medicinteknisk utrustning, läkemedel och annan sjukvårdsmateriel till ett värde av 322 miljoner kronor. Enligt regeringen är materielet svårt att sälja och regeringen vill skänka det till andra länder som behöver det. Enligt förslaget ska kostnaden belasta både hälso- och sjukvårdsbudgeten samt biståndsbudgeten.

Oklart värde på vaccindoser

Sverige har även ett överskott av vaccindoser. För att slippa kasta bort dessa vill regeringen också här ge bort vaccinet till andra stater som har behov. Men vilket värde vaccindoserna har är ännu okänt. Enligt regeringen kommer värdet att fastställas tidigast i juni, men det kan dra ta ända till december innan det är klart.

– Jag har full förståelse för att det kan dra ut på tiden, säger Acko Ankarberg Johansson.

Finns det en risk att regeringen blir bemyndigat ett handlingsutrymme för skenande kostnader som kan leda till att pengar måste tas från någon annan del av hälso- och sjukvårdsbudgeten?

– Det går inte att bedöma i nuläget. Vi ska titta på detta i en särskild ordning de kommande veckorna.