Debatt

Sveriges arbetsterapeuter: Bredda kompetensen i elevhälsan

Elevhälsoutredningen behöver kompletteras med förslag som främjar utvecklingen av elevhälsan. Fler hälsoprofessioners kompetens måste tas tillvara, skriver Ida Kåhlin, Sveriges arbetsterapeuter.

Det blev en besvikelse när slutbetänkandet till utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven lämnades över och helt saknade en analys av elevhälsans sammansättning av kompetenser, skriver debattören.
Det blev en besvikelse när slutbetänkandet till utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven lämnades över och helt saknade en analys av elevhälsans sammansättning av kompetenser, skriver debattören.Foto: Stian Lysberg Solum/NTB scanpix/TT
Ida Kåhlin
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Många barn och unga som nu återvänder till sina grundskolor och gymnasier har dubbla utmaningar att axla. Redan innan covid-19-pandemin rapporterade Folkhälsomyndigheten att andelen unga som uppger återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär.

Till detta har nu lagts konsekvenserna av återkommande distansundervisning med stora utmaningar för alla och särskilt ökade svårigheter för dem med en redan tuff skolgång.

Kunskapen tillämpas inte

Vi vill att barn och unga ska kunna återvända till skolorna med förväntan och en positiv känsla i magen – att de med glädje och spänning ska kunna se fram emot en ny termin. Men tyvärr har alldeles för många en klump av oro i magen – de är rädda för att inte passa in, inte orka sitta still hela skoldagen eller inte förstå vad läraren framme vid katedern säger. De bär på en ständig rädsla att göra fel, vara fel och misslyckas om och om igen.

Många – men inte alla – har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. På grund av en nedsatt kognitiv förmåga möter de dagligen hinder i sin skolmiljö. Med rätt anpassningar av den pedagogiska, fysiska och sociala miljön, hade hindren i hög grad kunnat undvikas. Kunskapen om hur anpassningar kan göras finns inom regionernas barnhabilitering och inom barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter, men upprepade undersökningar visar att den inte tillämpas i tillräcklig utsträckning i grundskolor och gymnasier.

Bredda elevhälsans kompetenser

En enkätstudie som presenterades av Autism- och aspergerförbundet i mars i år visar att bara hälften av eleverna med autism når grundskolans mål. En enkät som Riksförbundet attention genomförde i början av coronapandemin visar tydligt att många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) fått det ännu svårare i skolan. 58 procent upplevde att skolan påverkats av pandemin med försämringar i och med distansundervisningen (33 procent), bristande NPF-anpassningar (29 procent), bristande stöd (28 procent), ökad skolfrånvaro (27 procent), färre skolpersonal (23 procent), rörig skolmiljö (23 procent) och att man inte når kunskapsmålen (20 procent).

Inget barn ska behöva komma tillbaka till skolan med en klump i magen.

Detta är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Vi behöver använda all den kunskap och kompetens som finns på ett effektivt sätt och inte låta oss hindras av stuprör och kulturer som finns mellan olika verksamhetsområden och huvudmän. Det är dags att sluta prata om ”skolvärlden” och ”hälso- och sjukvårdsvärlden” som separata delar.

Vi behöver se till helheten för barnens skull – en jämlik skola och skolgång med möjligheter för alla barn och unga att gå ut med fullständiga betyg, har direkt påverkan på möjligheten att få jobb, vara delaktiga i samhället och bibehålla en god hälsa under hela livet. För att åstadkomma detta behövs en breddning av elevhälsans kompetenser.

Komplettera utredningen

Det blev därför en besvikelse när slutbetänkandet till utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i våras lämnades över till regeringen och helt saknade en analys av elevhälsans sammansättning av kompetenser. De förslag som lämnats riskerar till och med att minska incitamenten för att anställa andra professioner än de som nu nämns i skollagen. Det är anmärkningsvärt, då flera tidigare utredningar lyft betydelsen av en breddad kompetens inom elevhälsan samt att studier visat att exempelvis arbetsterapeutiska insatser i skolan bidrar till ökad skolnärvaro och ökad känsla av delaktighet.

Sveriges arbetsterapeuter vill därför att elevhälsoutredningen kompletteras med förslag som främjar utvecklingen av en elevhälsa där fler hälsoprofessioners kompetens tas tillvara. I enlighet med skollagen skulle detta bidra till att nå en elevhälsa som verkar för att varje skola utvecklas till en miljö som främjar elevernas hälsa och välmående och ger eleverna goda förutsättningar att utvecklas mot utbildningens mål. För att möjliggöra detta behövs en betydligt större tillgång till arbetsterapeutisk kompetens än vad som i dag finns inom elevhälsan.

I det första betänkandet från utredningen ”Sammanhållen god och nära vård för barn och unga”, som just nu är ute på remiss, finns många goda förslag för ett ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Vi hoppas dessa nu tas i beaktande i syfte att skapa en stärkt elevhälsa.

Använd den professionella kunskapen

Alla barn och unga – med eller utan diagnos – har rätt till en jämlik skolgång. Inget barn ska behöva komma tillbaka till skolan med en klump i magen. Alla ska få jämlika förutsättningar i sitt lärande.

Det är hög tid att vi använder den professionella kunskap och kompetens vi har. Vi har inte råd att göra på något annat sätt om vi ska kunna bevara välfärden och nå en mer jämlik hälsa i vår befolkning.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00