Kryphål gör det möjligt för läkare att driva apotek

REGELVERK. Regelverket på apoteksmarknaden innebär att förskrivande läkare inte får äga apotek, men det tillsynsfall som Altinget har granskat visar att det är möjligt för läkare att komma runt den regeln. Suppleanter i en bolagsstyrelse anses inte ha bestämmande inflytande. 

Gränserna mellan olika branscher på vårdområdet blir allt suddigare.

När statliga Apoteket AB köpte in sig i nätläkarbolaget Doktor24 för drygt ett år sedan mötte affären kritik och föranledde också att Liberalernas Lina Nordquist ställde en skriftlig fråga till socialminister Lena Hallengren (S) i riksdagen och undrade om det inte var dags att ”föreslå begränsningar för apotek när det gäller att äga vårdföretag”. 

Lena Hallengren hänvisade i sitt svar till ett tidigare regeringsuppdrag till Läkemedelsverket, som i september 2019 utmynnade i en rapport (pdf) som föreslog att öppenvårdsapotek inte ska få äga vårdgivare samt att vårdgivare inte ska kunna beviljas tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek. (En fråga som Altinget också rapporterat om förut, när Ica planerade för en vårdexpansion.) Socialministern tillade att Läkemedelsverkets rapport skulle analyseras inom Regeringskansliet. 

Redan förbjudet för läkare

Redan idag är det otillåtet för en förskrivande läkare att äga eller driva apoteksverksamhet men fallet Fridhemsplans Apotek AB, som Altinget nyligen rapporterat om, visar att det finns luckor i den lagstiftningen. 

Styrelsen för Fridhemsplans Apotek AB består av två personer. Den ene är suppleanten Husham Talib Felaih al-Wasty. Utöver denne finns en vd, Munaf Talib Faleeh Faleeh. Båda är skrivna på samma adress, men det är inte vd:n, utan suppleanten al-Wasty som har varit talesperson och uttalat sig om stängningen av apoteken i medier. 

Kryphål i lagen

Altinget har kontaktat Läkemedelsverket för att få klarhet i om det inte är ett brott mot reglerna att en förskrivande läkare och huvudman för en vårdklinik som al-Wasty också finns med i ägarbilden kring två apotek. Upplägget förefaller onekligen strida mot syftet med reglerna, som är att en vårdgivare inte bör ha intressen genom hela vårdkedjan, då det kan skapa incitament för överförskrivning, till exempel. 

Men Läkemedelsverkets svar indikerar att al-Wasty har hittat ett kryphål genom att göra sig själv till suppleant. 

– Det är riktigt att man som förskrivare inte får äga ett apotek eller ha bestämmande inflytande över bolaget. I det här fallet rör det sig om en person som varit suppleant i styrelsen och alltså inte haft något ägande i bolaget, och inte heller haft bestämmande inflytande, skriver läkemedelsinspektören Gustav Sjöstrand i ett mejlsvar till Altinget. 

 

Forrige artikel Professor om vaccin: “Vill man att folk ska dö i covid?” Professor om vaccin: “Vill man att folk ska dö i covid?” Næste artikel Hallå där Anna Nergårdh – vilken är ödesfrågan för svensk sjukvård? Hallå där Anna Nergårdh – vilken är ödesfrågan för svensk sjukvård?
Björn Eriksson ångrar ingenting

Björn Eriksson ångrar ingenting

INTERVJU. Björn Eriksson är Läkemedelsverkets nya gd. För Altinget berättar han om sina planer för myndigheten och om tiden som hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm mitt under brinnande coronapandemi. Och varför han byter jobb.