Hallå där Mats Alvesson, nyutsedd bekämpare av otillgänglig vård

VÅRDKÖER. Regeringen har nyligen utsett ledamöterna i delegationen för ökad tillgänglighet i vården. En av dem är Lundaprofessor på området företagsekonomi, Mats Alvesson.

– Jag är ingen sjukvårdsexpert men kan förhoppningsvis bidra med ett mer öppet, ifrågasättande förhållningssätt, säger han till Altinget.

I augusti gav regeringen besked om att man skulle tillsätta en delegation för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården.

Skarp kritiker av dumhet en av delegaterna

En av delegaterna är Mats Alvesson, professor och företagsekonom vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Han sticker ut bland de övriga i delegationen genom att inte vara profilerad specifikt på vårdområdet, utan snarare som skarp kritiker av hur det offentliga organiseras. 

Hej Mats! Du riktar ofta kritik mot offentligheten och menar att den styrs av så kallad "funktionell dumhet". Gäller detta även vården?

– Ja, vården är ju något av ett svart hål ifråga om resursåtgång. Det finns mycket av administration och byråkrati och en mängd folk och funktioner som ägnar sig åt silotänkande. Det blir lätt så i mycket stora, komplexa organisationer och system.

Vilken meningslös byråkrati finns att göra upp med här, tror du?

– Mycket av standards, imitation av andra organisationer, stora volymer av policies, rutiner, värdegrundsövningar, mötesritualism.

New Public Management-debatten

En ofta återkommande debatt när det gäller styrning på vårdområdet, men även andra välfärdsområden, är diskussionen kring New Public Management (NPM). Många kritiker av NPM menar att den sortens resultatinriktad styrning som detta är passar illa för vården, eftersom man styr mot mätbara effektiviseringar och besparingar, oaktat situation.

Delar du bilden att NPM är alltför fyrkantigt för välfärden?

– Ofta är styrning alltför grov och fyrkantig, inklusive åtskillig NPM. Men även en hel del lagstiftning och regelverk ställer till det. Vårdområdet är notoriskt svårstyrt och kräver mer situationsspecifika och flexibla styrningsformer, men det blir för komplicerat för ett starkt juridifierat samhälle och för beslutsfattare som gärna går på de lågt hängande frukterna, alltså enkla, standardiserade lösningar.

Vad tänker du blir ditt viktigaste bidrag till delegationen för ökad tillgänglighet?

– Jag är ingen sjukvårdsexpert men kan förhoppningsvis bidra med ett mer öppet, ifrågasättande förhållningssätt. Jag brukar kunna identifiera funktionell dumhet, det vill säga institutionaliserat snävtänkande som innebär att man tar mycket för givet. 

Pandemin som bot mot onödiga möten

Alvesson skrev nyligen att coronpandemin kanske kan ge en "välkommen omskakningseffekt" och sätta kritiskt ljus på mötesritualer som kanske genomförs mer av tradition än nödvändighet på olika arbetsplatser såväl i det offentliga som på stora privata arbetsplatser.

Vad vet du om arbetet i delegationen – hur ofta kommer ni mötas, och blir det digitalt eller live?

– Vet ej hur mötesstrukturen kommer att se ut, men jag försöker ha bra koll på om arbetet bedrivs produktivt eller om mötesritualism ibland tar överhanden. En klassiker är ju Parkinsons lag – futtiga frågor som är lätt säga något klokt om ägnar man ibland mycket tid åt, men komplicerade, viktiga frågor kan få lite mötestid.

Beslutskedja: Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården

13/8
2020
20/8
2020
1/10
2020
15/5
2022

Forrige artikel Hon skriver om mat, män och cancer Hon skriver om mat, män och cancer Næste artikel Barnfattigdomen i Sverige ökar Barnfattigdomen i Sverige ökar
Förlossningsvård och covid-19:

Förlossningsvård och covid-19: "Kvinnor ligger ensamma"

FÖRLOSSNING. Enligt Barnmorskeförbundet lämnar många nyförlösta kvinnor sjukhusen för tidigt på grund av smittrisk och partnern får inte närvara under vårdbesök. Personalsituationen inom förlossningsvården är ansträngd, enligt Socialstyrelsen.