Hallå där Anna Nergårdh – vilken är ödesfrågan för svensk sjukvård?

UTREDNING. Anna Nergårdhs regeringsuppdrag är slutfört när God och nära vård-utredningen gått i mål. Sista delrapporten är på uppdrag från januariavtalet om sjukvård för personer med lättare psykisk ohälsa. För Altinget berättar hon om hur hon ser på sjukvårdens framtid.

På torsdag presenteras den sista delredovisningen av den stora God och nära vård-utredningen ledd av särskilda utredaren och läkaren Anna Nergårdh. Utredningen har pågått sedan 2017.

Vad har ni kommit fram till i sista etappen av utredningsarbetet?

– Sammantaget handlar det om hur primärvården, tillsammans med resten av samhället, kan bli bättre på att möta människor med psykisk ohälsa. Deluppdraget har utgått från januariavtalet med uppdrag att utgå från rådande svenska förhållande och anknyta till övriga förslag i utredningen.

– Vi har även tittat på sjukvårdssystem i Norge och England, där man den senaste åren arbetat med nationella program för att möta befolkningens psykiska ohälsa. Framförallt har man satsat på att tillhandahålla psykologisk behandling för befolkningen, vilket varit framgångsrikt.

Vilka bitar är viktigast i utredningen?

– Alla våra förslag hänger ihop. Allt fler ställer sig bakom att primvården ska vara basen i svensk hälso- och sjukvård. Men i så fall måste den utvecklas så att människor verkligen känner att det är dit man kan vända sig med sina behov.

– Så länge det är långa väntetider till primärvården, men att alla vet att akutmottagningen alltid är öppen, blir det lätt dit man vänder sig. Vi behöver bygga mer på primärvårdens förtroende hos människor, genom att man exempelvis har sin fasta läkarkontakt och vårdteam där.

– Ska primärvården klara av sitt uppdrag måste vården resurssättas och kompetenssättas så att medarbetarna känner att de har förutsättningar att göra ett bra jobb.

Hur ser du på framtiden för svensk sjukvård?

– Positivt. Samsynen har ökat inom många områden. Vissa frågor har varit satta på undantag tidigare, och det har ibland varit ensamt på barrikaderna. Ett exempel är kommunernas roll som huvudman för hälso- och sjukvård. Men coronapandemin har på alla sätt aktualiserat detta, vilket är bra för den fortsatta utvecklingen, även om det varit ett smärtsamt uppvaknande för många.

– Synen på den personcentrerade vården har också förändrats. Man involverar både patient och närstående alltmer genom hela vårdkedjan.

– Det finns en ödesfråga. Det har gjorts stora satsningar inom primärvården men som ofta varit osynliga för medarbetarna. Det måste bli tydligare, liksom viljan att ta till vara medarbetarnas kunskap och vilja till förändring.

Hur känns det att vara i mål?

– Det känns bra. Det är fantastiskt att vi har fått vara med och bidra till den stora förändring som svensk sjukvård står inför. Jag är stolt över att flera av våra förslag redan gått vidare i den politiska processen och ändrat lagstiftningen, även om mycket arbete återstår i genomförandet.

Vad ska du göra efter utredningsarbetet?

– Jag vill fortsätta arbeta med de här frågorna, och vara med och implementera det jag tror på för hälso- och sjukvården. I vilken form får jag återkomma med.

Beslutskedja: Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården

2/3
2017
7/6
2017
15/12
2017
31/1
2018
24/4
2018
23/5
2018
1/6
2018
15/11
2018
5/6
2019
12/6
2019
26/6
2019
9/1
2020
1/4
2020
2/4
2020
19/5
2020
28/5
2020
28/5
2020
2/6
2020
20/8
2020
31/8
2020
10/11
2020
18/11
2020
24/11
2020
26/1
2021
28/1
2021
28/1
2021

Forrige artikel Kryphål gör det möjligt för läkare att driva apotek Kryphål gör det möjligt för läkare att driva apotek Næste artikel Tillsynen på covid-utsatta arbetsplatser ska skärpas Tillsynen på covid-utsatta arbetsplatser ska skärpas
Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

Kommunläkare i äldreomsorgen kan bli verklighet

ÄLDREOMSORG. Oppositionspartierna vill nu lägga flera miljarder på att stärka äldreomsorgen. Socialutskottet vill dock följa upp tidigare satsningar först. För att pengarna inte ska försvinna i M-kommuners privatiseringar, pikar vice ordförande Kristina Nilsson (S).