Experter: Med vilket mandat, Folkhälsomyndigheten?

Vi har under hösten uppmärksammat att Folkhälsomyndigheten haft en felaktig och bristande rättstillämpning avseende covid-19 utifrån bestämmelserna i smittskyddslagen [se länkar nedan]. Vi har därför frågat hur FHM och regeringen anser att avstegen från lagen kan legitimeras – men utan att få tillfredsställande svar. Nu har vi noterat att FHM infört allmänna värdebegrepp och formuleringar som ”humanistisk människosyn” och ”hela folkhälsoperspektivet” – vilka kan användas för att legitimera framtida avsteg från det lagstadgade smittskyddet.

En oprecis värdeformulering

I en delrapportering den 2 december i år, om behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524), lyfter FHM fram några punkter som de anser att myndigheten har rätt att överväga innan de vidtar några smittskyddsåtgärder. Alla bedömningspunkter är dock inte av epidemiologisk karaktär, utan värdegrundsmässiga. Bland annat menar myndigheten att smittskyddsåtgärder ska baseras på ”en humanistisk människosyn med respekt för allas lika värde och integritet”. Myndigheten inför alltså en oprecis värdeformulering som de menar överordnar målparagrafens krav på att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smitta.

Vi undrar med vilket mandat FHM anser sig ha rätt att göra denna typ av överväganden innan de vidtar smittskyddsåtgärder?

Vi undrar med vilket mandat FHM anser sig ha rätt att göra denna typ av överväganden innan de vidtar smittskyddsåtgärder? Vi vill också uppmärksamma att formuleringen riskerar godtyckliga tjänstemannatolkningar. För vad menas med en ”humanistisk människosyn” och vem ska avgöra det? Är det till exempel humanistiskt att vidta långtgående smittskyddsåtgärder för att skydda befolkningen mot smitta (i enlighet med smittskyddslagens portalparagraf)? Eller är det humanistiskt att sätta folkflertalets frihet och rätt till ett liv utan restriktioner före smittskyddsåtgärder?

Uttrycket saknar lagstöd

Denna typ av oprecisa värdeformuleringar manifesterades även på en presskonferens den 7 december. Konferensen handlade om vilka nya åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen och vilka som kan komma i snar framtid. Avseende de framtida åtgärderna sa generaldirektör Karin Tegmark Wisell att ”det är viktigt att åtgärderna är proportionerliga och beaktar (…) hela folkhälsoperspektivet”.

Detta är enbart delvis korrekt. Av 1 kap. 4 § smittskyddslagen följer bland annat att smittskyddsåtgärder, förutom att de ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte får vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa. Proportionaliteten syftar dock enligt lagens förarbeten endast på att varje åtgärd ”skall vara motiverad av ett klart epidemiologiskt behov” (regeringens proposition 2003/04:30 sid. 211).

Uttrycket ”hela folkhälsoperspektivet” saknar alltså lagstöd. Och återigen, vad betyder uttrycket i praktiken? Betyder det att myndigheten ska ta hänsyn till alla de men för hälsan människor kan drabbas av – men som inte har med det epidemiologiska behovet att göra – när en smittskyddsåtgärd genomförs?

Inte en acceptabel rättstillämpning

Eftersom statsminister Magdalena Andersson (S), finansminister Mikael Damberg (S) och socialminister Lena Hallengren (S) deltog i pressträffen den 7 december undrar vi om regeringen delar FHM:s uppfattning om vilken hänsyn som kan beaktas vid beslut om smittskyddsåtgärder enligt smittskyddslagen?

Enligt vår mening saknas varje stöd i lag för att lägga vaga värdeaspekter som ”humanistisk människosyn” och ”hela folkhälsoperspektivet” till grund för beslut om smittskyddsåtgärder. Vi vill också upprepa att FHM efter snart två år av pandemi, möjligen understödd av regeringen, ännu inte förmått att tillämpa smittskyddslagen på ett korrekt sätt.

Att tillämpa lagar är ett grundläggande krav på varje förvaltningsmyndighet i en rättsstat. Och enligt 1 kap. 7 § smittskyddslagen har FHM ansvar för att ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd.

När myndigheten nu planerar åtgärder för att skydda den svenska befolkningen mot den nya coronavarianten, omikron, får felaktigheterna inte upprepas. Smittskyddsåtgärderna måste vara effektiva och följa svensk lag. Avsteg med hänvisning till vaga värdebegrepp är inte en acceptabel rättstillämpning.