Debatt

Experter: Med vilket mandat, Folkhälsomyndigheten?

Folkhälsomyndigheten (FHM) har infört allmänna värdebegrepp, vilka kan användas för att legitimera avsteg från det lagstadgade smittskyddet. FHM har efter snart två år av pandemi, möjligen understödd av regeringen, ännu inte förmått att tillämpa smittskyddslagen på ett korrekt sätt, skriver Johan Alvner, Peter Galatius, Peet Tüll och Petra Östergren.

Socialminister Lena Hallengren, finansminister Mikael Damberg, statsminister Magdalena Andersson och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell under en pressträff om åtgärder under pandemin.
Socialminister Lena Hallengren, finansminister Mikael Damberg, statsminister Magdalena Andersson och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell under en pressträff om åtgärder under pandemin. Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Johan Alvner 
Rådman vid Västmanlands tingsrätt och tidigare rättssakkunnig på socialdepartementet
Peter Galatius 
Socionom och jurist med inriktning på förvaltnings- och socialrätt
Peet Tüll
Tidigare läkare, medicinalråd vid Socialstyrelsens smittskyddsenhet, konsult i smittskyddsfrågor åt WHO och ECDC samt medverkande i utformningen av svensk smittskyddslagstiftning
Petra Östergren
Doktorand i rättsantropologi vid Lunds universitet

Vi har under hösten uppmärksammat att Folkhälsomyndigheten haft en felaktig och bristande rättstillämpning avseende covid-19 utifrån bestämmelserna i smittskyddslagen [se länkar nedan]. Vi har därför frågat hur FHM och regeringen anser att avstegen från lagen kan legitimeras – men utan att få tillfredsställande svar. Nu har vi noterat att FHM infört allmänna värdebegrepp och formuleringar som ”humanistisk människosyn” och ”hela folkhälsoperspektivet” – vilka kan användas för att legitimera framtida avsteg från det lagstadgade smittskyddet.

En oprecis värdeformulering

I en delrapportering den 2 december i år, om behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524), lyfter FHM fram några punkter som de anser att myndigheten har rätt att överväga innan de vidtar några smittskyddsåtgärder. Alla bedömningspunkter är dock inte av epidemiologisk karaktär, utan värdegrundsmässiga. Bland annat menar myndigheten att smittskyddsåtgärder ska baseras på ”en humanistisk människosyn med respekt för allas lika värde och integritet”. Myndigheten inför alltså en oprecis värdeformulering som de menar överordnar målparagrafens krav på att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smitta.

Vi undrar med vilket mandat FHM anser sig ha rätt att göra denna typ av överväganden innan de vidtar smittskyddsåtgärder?

Vi undrar med vilket mandat FHM anser sig ha rätt att göra denna typ av överväganden innan de vidtar smittskyddsåtgärder? Vi vill också uppmärksamma att formuleringen riskerar godtyckliga tjänstemannatolkningar. För vad menas med en ”humanistisk människosyn” och vem ska avgöra det? Är det till exempel humanistiskt att vidta långtgående smittskyddsåtgärder för att skydda befolkningen mot smitta (i enlighet med smittskyddslagens portalparagraf)? Eller är det humanistiskt att sätta folkflertalets frihet och rätt till ett liv utan restriktioner före smittskyddsåtgärder?

Uttrycket saknar lagstöd

Denna typ av oprecisa värdeformuleringar manifesterades även på en presskonferens den 7 december. Konferensen handlade om vilka nya åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen och vilka som kan komma i snar framtid. Avseende de framtida åtgärderna sa generaldirektör Karin Tegmark Wisell att ”det är viktigt att åtgärderna är proportionerliga och beaktar (…) hela folkhälsoperspektivet”.

Detta är enbart delvis korrekt. Av 1 kap. 4 § smittskyddslagen följer bland annat att smittskyddsåtgärder, förutom att de ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte får vara mer långtgående än vad som är försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa. Proportionaliteten syftar dock enligt lagens förarbeten endast på att varje åtgärd ”skall vara motiverad av ett klart epidemiologiskt behov” (regeringens proposition 2003/04:30 sid. 211).

Uttrycket ”hela folkhälsoperspektivet” saknar alltså lagstöd. Och återigen, vad betyder uttrycket i praktiken? Betyder det att myndigheten ska ta hänsyn till alla de men för hälsan människor kan drabbas av – men som inte har med det epidemiologiska behovet att göra – när en smittskyddsåtgärd genomförs?

Inte en acceptabel rättstillämpning

Eftersom statsminister Magdalena Andersson (S), finansminister Mikael Damberg (S) och socialminister Lena Hallengren (S) deltog i pressträffen den 7 december undrar vi om regeringen delar FHM:s uppfattning om vilken hänsyn som kan beaktas vid beslut om smittskyddsåtgärder enligt smittskyddslagen?

Enligt vår mening saknas varje stöd i lag för att lägga vaga värdeaspekter som ”humanistisk människosyn” och ”hela folkhälsoperspektivet” till grund för beslut om smittskyddsåtgärder. Vi vill också upprepa att FHM efter snart två år av pandemi, möjligen understödd av regeringen, ännu inte förmått att tillämpa smittskyddslagen på ett korrekt sätt.

Att tillämpa lagar är ett grundläggande krav på varje förvaltningsmyndighet i en rättsstat. Och enligt 1 kap. 7 § smittskyddslagen har FHM ansvar för att ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett effektivt smittskydd.

När myndigheten nu planerar åtgärder för att skydda den svenska befolkningen mot den nya coronavarianten, omikron, får felaktigheterna inte upprepas. Smittskyddsåtgärderna måste vara effektiva och följa svensk lag. Avsteg med hänvisning till vaga värdebegrepp är inte en acceptabel rättstillämpning.

Läs tidigare inlägg i debatten

12 november 2021: Experter: Alla med misstänkt smitta ska testas

Folkhälsomyndigheten tycks ha två återkommande problem. Det ena är bristfällig förståelse av smittskyddslagen. Det andra är att myndigheten inte respekterar makt- och ansvarsfördelningen i det svenska smittskyddet. Det skriver Johan Alvner, Peter Galatius, Peet Tüll och Petra Östergren.

18 oktober 2021: Nej, FHM får inte alls göra undantag från anmälningsplikten

Eftersom covid-19 är klassad som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom har Folkhälsomyndigheten inte bemyndigande att göra undantag från anmälningsplikten, precis som vi skriver i vår artikel. Det skriver Johan Alvner, Lars Eriksson, Peter Galatius, Peet Tüll och Petra Östergren i en slutreplik.

14 oktober 2021: Folkhälsomyndigheten har inte brutit mot lagen

Enligt gällande lag och förordning har Folkhälsomyndigheten möjlighet och rätt att bland annat föreskriva om undantag från anmälningsskyldigheten. Debattartikeln är alltså inte korrekt rent sakligt, skriver Bitte Bråstad, chefsjurist vid Folkhälsomyndigheten, i en replik.

30 september 2021: Experter: Sveriges smittskyddslag har inte efterföljts

Det finns ett lagstadgat och detaljerat smittskyddsförfarande men i Sverige har inte myndigheter följt lagen. De mest flagranta brotten mot smittskyddet står Folkhälsomyndighetens Johan Carlson för. Det skriver Johan Alvner, Lars Eriksson, Peter Galatius, Peet Tüll och Petra Östergren.

Nämnda personer

Magdalena Andersson

Partiledare Socialdemokraterna
Civ. ek (Handelshögskolan i Stockholm. 1992), doktorand (Handelshögskolan i Stockholm, 1992-1995)

Mikael Damberg

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i finansutskottet
Förvaltningslinjen (Stockholms uni., 2000)

Lena Hallengren

Gruppledare (S)
Lärare åk 1-7 (Högskolan i Kalmar 1996)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget