Annika Strandhäll (S) om suicid: ”Min sambo var ett typfall”

Valrörelsen 2022 hägrar för tidigare statsrådet Annika Strandhäll (S), som vill göra Socialdemokraterna till ett tydligt regeringsalternativ. Hon har börjat växla upp igen efter flera år av personlig kris. Förutom riksdagsledamot är hon ny ordförande för S-kvinnor och ledamot i Suicide zeros styrelse. För Altinget berättar hon om hur hennes sambos självmord påverkat hennes liv och hur hon ser på svensk suicidprevention.

Marie Lundahl

För två år sedan tog hennes dåvarande sambo sitt liv och Annika Strandhäll blev ensam med parets två barn. Hon avgick som socialminister och slutade med regeringspolitiken men är kvar som riksdagsledamot och sitter i utrikesutskottet.

– Jag är tacksam för att jag har privilegiet att ha kunnat vara kvar och jobba med mitt politiska och samhälleliga engagemang. Det är mer än ett jobb, och har varit viktigt för mig för att behålla jämvikten under den här tiden, säger hon till Altinget.

Annika Strandhäll 2019, dåvarande socialminister med ansvar för bland annat suicidprevention.
Annika Strandhäll 2019, dåvarande socialminister med ansvar för bland annat suicidprevention. Foto: Erik Simander/TT

– Det hade varit en katastrof för både mig och barnen om jag bara hade fått gå hemma.

I spetsen för S-kvinnor

Nu är hennes tillvaro stabilare och hon har börjat växla upp igen som nyvald ordförande för Socialdemokratiska kvinnoföreningen.

– Det är ett otroligt fint och hedrande uppdrag, säger hon, och nämner en rad insatser som S-kvinnor drivit hårt så som föräldraförsäkring, sexualbrottslagstiftning, kvinnofridslagstiftning och senast samtyckeslagen 2018.

Strandhäll är även invald i organisationen Suicide zeros styrelse, ett privat engagemang vid sidan av.

Psykisk ohälsa: ”Kvinnor överrepresenterade”

Psykisk ohälsa är ett av S-kvinnors områden och Strandhäll tar med sig kunskaperna från den tidigare rollen som socialminister.

– Kvinnor är överrepresenterade vid sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Den ökande psykiska ohälsan är ett samhällsfenomen, en ny folksjukdom, och den kryper ner i åldrarna. Inte minst bland unga kvinnor, säger hon.

Å andra sidan är det viktigt att vi inte medikaliserar vanliga svängningar i en människas liv.

Samtidigt är begreppet psykisk ohälsa brett och svårdefinierat, och kan betyda olika beroende på vem som säger det.

I politisk mening, var går gränsen mellan ett normalt lidande kontra psykisk ohälsa?

– Det är en central men komplex fråga. Det har skett stora samhällsförändringar på kort tid, inte minst digitalisering och sociala medier. Är det så att vi idag ser en ung generation som utsätts för annan typ av stress och press?

– Å ena sidan har vi en sjukvård som inte klarar av att svara upp mot de förändringar i folkhälsan som vi de facto ändå ser. Exempelvis drabbas många kvinnor i mitten av livet av utmattning och depression, vilket är konkreta diagnoser som ska behandlas därefter.

– Å andra sidan är det viktigt att vi inte medikaliserar vanliga svängningar i en människas liv.

Regeringsfika 2019. Från vänster dåvarande utrikeshandelsminister Ann Linde (S), socialminister Lena Hallengren (S), arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). 
Regeringsfika 2019. Från vänster dåvarande utrikeshandelsminister Ann Linde (S), socialminister Lena Hallengren (S), arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).  Foto: Erik Simander/TT

Felbehandlingar och långa sjukskrivningar

Som socialminister verkade Annika Strandhäll för att ställa om hälso- och sjukvården så att den ska kunna möta de nya problemen med psykisk ohälsa. Men problemen är omfattande.

– Inte minst primärvården har brustit här och inte mött människor med psykisk ohälsa på ett adekvat sätt. Det har lett till felbehandlingar och långa sjukskrivningar.

– Sjukskrivningarna har gått ner i åldrarna. Efter finanskrisen på nittiotalet var det kvinnor 50-plus. Nu är det kvinnor 30-plus, många mitt i familjebildningen. Fler får också diagnoser som unga. Allt detta bidrar till att många fler kvinnor än förr får med sig ett dåligt mående tidigt i livet. Och vi har ännu inte svaren på vad det här beror på.

Suicid: ”Min sambo var ett typfall”

Annika Strandhäll menar att trots att psykisk ohälsa diskuteras på längden och tvären i det offentliga rummet är det fortfarande väldigt stigmatiserat. 

Efter finanskrisen på nittiotalet var det kvinnor 50-plus. Nu är det kvinnor 30-plus, många mitt i familjebildningen.

– Framför allt om det handlar om män. I mitt fall var det så att min sambo inte erkände varken för sig själv eller sin familj hur dåligt han mådde, och sökte då heller inte hjälp i tid. I dag finns det ganska effektiva behandlingsmetoder och bra medicinering mot dåligt mående.

Hon är frustrerad över att det finns många människor som verkligen skulle få hjälp om de bara sökte.

– Min sambo var ett typfall som sökte sig till vården alldeles för sent. Och kanske togs han inte på tillräckligt stort allvar, kanske på grund av att han underdrev sitt eget mående.

Hon är också frustrerad över att hon, som hade politiskt ansvar för frågan och var insatt i teorin, inte förstod bättre när det gällde att se tecknen och att stötta.

Många dör – trots nollvision

Under åttiotalet var det nästan det dubbla, men enligt Folkhälsomyndigheten är det fortfarande runt 1200 personer som tar livet av sig varje år. De flesta som begår självmord är medelålders och äldre män. Men bland unga 15-24 år är självmord den vanligaste dödsorsaken, och gruppen unga tjejer ökar.

– Man kan jämföra med nollvisionen för dödsolyckor i trafiken. Men där dör ”bara” cirka 200 till 300 personer varje år. Jämfört med uppmärksamheten det får, och det förebyggande arbetet där, är trafiken och suicidproblematiken som två helt skilda världar, säger Annika Strandhäll.

I mitt fall var det så att min sambo inte erkände varken för sig själv eller sin familj hur dåligt han mådde, och sökte då heller inte hjälp i tid.

På politisk nivå har man vidtagit diverse åtgärder. 2008 godkände riksdagen ett nationellt program för suicidprevention. Nationellt centrum för suicidprevention (NASP) på Karolinska institutet (KI) är statens expertorgan där det bland annat bedrivs forskning och uppföljning.

Bland andra Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att arbeta förebyggande och håller för närvarande på att ta fram en nationell strategi för suicidprevention. I regeringens budgetförslag för 2022 vill man avsätta 1,5 miljarder kronor per år fram till 2024 för att stärka arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention.

Valrörelsen hägrar

Annika Strandhäll ser fram emot att gå in i den förestående valrörelsen tillsammans med med Magdalena Andersson och de övriga i partiet, och denna gång med utgångspunkt som ordförande för S-kvinnor. 

– S-kvinnor kommer vara en viktig plattform i valrörelsen. Vi ska lyfta de frågor som tydligt särskiljer våra värderingar från regeringsalternativet KD, M och SD, som exempelvis jämställdhet.

Läs också

Nämnda personer

Annika Strandhäll

Riksdagsledamot (S), ordförande S-kvinnor
Studier i arbets- och organisationspsykologi och i organisation och ledarskap (Göteborgs uni.)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget