Utbyggnaden av yrkesvux måste spegla hela arbetsmarknadens behov

Takten i utbyggnaden av yrkesvux är imponerande. Men utbyggnaden måste spegla hela arbetsmarknadens behov. Allt tyder på att tydligare statlig styrning måste till för att så ska bli fallet, skriver Svenskt näringsliv tillsammans med flera branschorganisationer i en slutreplik.

Placeholder image
Denna problematik – en skriande brist på relevant utbildad arbetskraft – drabbar också andra sektorer, skriver debattörerna. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Hanna Cederqvist
Policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt näringsliv
Elin Kebert
Expert kompetensförsörjning, Byggföretagen
Joel Andersson
Expert kompetensförsörjning, Installatörsföretagen
Caj Luoma
Chef kompetensförsörjning, Transportföretagen
Peter Thomelius
Utbildnings- och HR-chef, Visita
Kristine Wiklund
Expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Gröna arbetsgivare
Anita Ifrig
Ansvarig kompetensförsörjning Skellefteå, Maskinentreprenörerna
Henrik Smedmark
Utbildningsansvarig, Trä- och möbelföretagen och ansvarig kompetensförsörjning, Grafiska företagen
Jonas Lindberg
Utbildningsansvarig, Måleriföretagen
Mats Andersson
Expert kompetensförsörjning, Teknikföretagen
Jesper Hedin
Utredare kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna
Robert Eriksson
Forskningschef, Jernkontoret
Karin Thapper
Ansvarig kompetensförsörjning, Livsmedelsföretagen
Greta Hjortzberg
Ansvarig kompetensförsörjning, IKEM

I sin kritik av den kommunala yrkesutbildningen utgår Svenskt näringsliv från tre sakfel, skriver Monica Sonde på Sveriges kommuner och regioner (SKR) (Altinget, 15/4). Hon får faktafelen till tre genom att lägga ord i vår mun. Vi höll aldrig kommunerna ansvariga för urvalsreglerna, utan riktade den kritiken mot riksdag och regering.

Vad gäller finansieringen av yrkesvux påpekar Sonde själv att staten ska stå för 70 procent av finansieringen 2021 – samt att regeringen sedan tidigare utlovat att öka statens finansieringsgrad till 100 procent under 2020. Det är mot den bakgrunden rimligt att staten ställer krav på att yrkesvux speglar hela arbetsmarknaden och inte ensidigt tillgodoser kommunernas rekryteringsbehov.

Drabbar fler sektorer

Vad gäller detta tredje ”faktafel” – vårt påstående att utbildningsutbudet snedvrids – ger ju Sonde oss faktiskt rätt, när hon medger att utbildningar inom barn- och fritid och vård- och omsorg utgör 50 procent av utbudet. Enligt Svenskt näringslivs Resultatanalys för yrkesutbildningen är andelen elever som läser dessa utbildningar hela 70 procent – trots att dessa sektorer endast samlar 40 procent av alla sysselsatta. Sonde anser dock snedvridningen vara motiverad då behoven inom dessa sektorer är ”enorma”.

Svenskt näringsliv, branscherna och Sveriges kommuner och regioner (SKR) är överens om att fler behöver en yrkesutbildning. Låt oss tillsammans arbeta för detta.

Att kommunerna står inför mycket stora rekryteringsutmaningar har vi full förståelse för. Som Sonde påpekar har vi medlemmar som verkar inom dessa sektorer, och som skriker efter samma kompetens. Men denna problematik – en skriande brist på relevant utbildad arbetskraft – drabbar också andra sektorer. För att ta ett exempel: 2035 kommer Sverige sakna 110 000 gymnasialt yrkesutbildade inom teknik och tillverkning.

Utbudet behöver utvecklas

Sonde lyfter utmaningarna med yrkesprogrammens attraktivitet. På gymnasiet väljer alltför många högskoleförberedande program i tron att det ger fler möjligheter i framtiden. Just därför är yrkesvux viktigt och just därför behöver utbudet utvecklas.

Tydligare statlig styrning

Svenskt näringsliv, branscherna och Sveriges kommuner och regioner (SKR) är överens om att fler behöver en yrkesutbildning. Låt oss tillsammans arbeta för detta.

Takten i utbyggnaden av yrkesvux är imponerande. Men återigen: utbyggnaden måste spegla hela arbetsmarknadens behov. Allt tyder på att tydligare statlig styrning måste till för att så ska bli fallet. Men – förstås – också ett nära samarbete mellan näringsliv och kommun, lokalt och regionalt.

På åtminstone den sista punkten tror vi att vi är överens.

Läs också
 

Läs tidigare inlägg i debatten

Svenskt näringsliv har fel om komvux

Svenskt näringsliv utelämnar central information om hur komvux fungerar och vi delar inte åsikten att lösningen är att staten pekar med hela handen. Det finns dock insatser som kan utveckla komvux och ge ett bredare yrkesvuxutbud, skriver Monica Sonde, SKR:s chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, i en replik.

Kommunerna har misslyckats med yrkesutbildningen

Arbetslösheten ökar kraftigt, samtidigt misslyckas många rekryteringsförsök. Komvux kan fylla en avgörande roll på dagens arbetsmarknad, men dessvärre finns det brister i den kommunala vuxenutbildningen, skriver Svenskt näringsliv tillsammans med flera branschorganisationer.

Nämnda personer

Elin Kebert

Expert inom kompetensförsörjning Byggföretagen
Diplomerad utbildningsledare

Hanna Cederqvist

Policyexpert kompetensförsörjning Svenskt näringsliv
Magister i företagsekonomi (Handelshögskolan i Göteborg 2012)

Monica Sonde

Chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKR
Förskollärare (Stockolms uni. 1983)
Se alla personer

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor