Kommunerna har misslyckats med yrkesutbildningen

Coronakrisen har skakat om svensk arbetsmarknad. Antalet arbetslösa har ökat kraftigt. 170 000 fler personer skrevs in på Arbetsförmedlingen 2020 jämfört med året innan. Samtidigt misslyckas vart fjärde rekryteringsförsök – oftast för att de sökande har fel utbildningsbakgrund.

Den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar i dag är gymnasial yrkesutbildning. För att nå en långsiktigt god matchning på arbetsmarknaden måste andelen som väljer ett yrkesprogram på gymnasiet öka från 30 till 40 procent. Men också komvux kan fylla en avgörande roll på dagens arbetsmarknad. När kraven och kompetensbehoven förändras ökar behoven av omställning och livslångt lärande.

Brister i kommunal vuxenutbildning

Dessvärre har den kommunala vuxenutbildningen länge brustit i denna roll, av två skäl.

1. Det första skälet är att urvalsreglerna på komvux – alltså de kriterier som avgör vem som antas till en utbildning – prioriterat dem med kortast utbildning. Dessa personer har sällan bäst förutsättningar att uppfylla arbetsmarknadens krav.
   
   En rimligare ordning hade varit att urvalsreglerna prioriterar personer som har goda möjligheter att snabbt tillgodogöra sig en utbildning som gör honom eller henne eftertraktad på arbetsmarknaden. Riksdagen har därför beslutat att urvalsreglerna ska prioritera dem med ”störst behov” i stället för dem med kortast utbildning. Regeringen har nyligen också presenterat nya lydelser i linje med detta.
   
   Vi är dock bekymrade över att dessa ändringar inte är tillräckligt stora och att de som aktivt väljer att byta yrke – yrkesväxlarna – även fortsatt kommer hamna sist i kön och inte får tillgång till den utbildning de behöver.
   
   
2. Det andra skälet till att komvux inte är den kraft för omställning som Sverige behöver är själva utbildningsutbudet. Det som kallas yrkesvux – yrkesinriktad vuxenutbildning som anordnas av kommunerna – finansieras av staten. Dock ställs otillräckliga krav och uppföljningen brister för att säkerställa att de utbildningar kommunerna anordnar inom ramen för yrkesvux speglar behoven på arbetsmarknaden.
   
   I stället använder kommunerna yrkesvux för att tillgodose sina egna rekryteringsbehov. Till exempel yrkesutbildas det i kommunal regi i dag fler barnskötare än medarbetare till bygg- och anläggningssektorn, installationssektorn, industrin, bageribranschen och transportsektorn – sammantaget.

Krävs omedelbara reformer

Kommunerna har visat att de inte klarar av uppdraget, uppenbarligen måste staten peka med hela handen.

Detta är en absurd ordning som kräver omedelbara reformer. Kommunerna har visat att de inte klarar av uppdraget, uppenbarligen måste staten peka med hela handen. Regeringen bör gå vidare med den utredning som Lars Stjernkvist presenterade förra året och genomföra de förslag som syftar till att styra upp utbildningsutbudet.

Ta tillvara på tillgången

Strukturförändringar och högre arbetslöshet skapar nu ett kraftigt söktryck inom yrkesvux. Kommunerna vittnar om en kraftig ökning av högt motiverade individer som vill skifta utbildning eller byta yrkesbana på grund av osäkerhet i deras nuvarande bransch.

Dessa människor är en tillgång som måste tas tillvara och tillgängliggöras för arbetsmarknaden. Motiverade personer med förmåga att fullfölja en gymnasial yrkesutbildning måste få möjlighet att göra det. Personer som redan har en utbildning men som behöver komplettera med en kortare utbildning måste få möjlighet att göra det. Personer som har relevant arbetserfarenhet eller utbildningsbakgrund måste få den validerad.

Regeringen vill stärka komvux och yrkesvux roll i kompetensförsörjningen. Gott så. Men för att satsningarna ska få rätt effekt behöver styrningen och dimensioneringen förbättras. Utan sådana förbättringar riskerar satsningarna att bli verkningslösa.