Krönika av 
Johan Schück

Sverige riskerar att stanna i växten

Under de kommande åren ökar antalet svenskar långsammare än hittills under 2000-talet, enligt en ny befolkningsframskrivning från SCB. Följden kan bli en lägre ekonomisk tillväxt och att en större börda läggs på den yrkesverksamma delen av befolkningen, skriver Johan Schück.

”Denna demografiska utmaning kommer att påverka oss alla – och inte enbart i Sverige”, skriver krönikören Johan Schück. 
”Denna demografiska utmaning kommer att påverka oss alla – och inte enbart i Sverige”, skriver krönikören Johan Schück. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Privat
Johan Schück
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Under 2000-talet har Sveriges befolkning så här långt vuxit ganska snabbt. Antalet personer i yrkesverksam ålder har också stigit och fler har kommit i arbete. Men nu räknar SCB med en lägre befolkningsökning. 

De viktigaste orsakerna är färre födda barn och lägre invandring. På kort sikt kan det även betyda minskade samhällskostnader, bland annat för skolan, men saken blir annorlunda på längre sikt. I ett längre perspektiv blir följden i stället att den yrkesverksamma generationen inte växer som tidigare.

Tillväxten stannar av 

Ett minskat tillskott av arbetskraft kan betyda att Sveriges BNP-tillväxt kan väntas bli betydligt långsammare. Till viss del kompenseras detta av att något färre ska dela på kakan.

Andra offentliga uppgifter påverkas knappast alls även om befolkningens storlek stagnerar. Utgifterna för det militära försvaret och rättsväsendet fortsätter att stiga.

Men många offentliga uppgifter blir inte mindre, även om befolkningen växer långsammare. Generationen av äldre med stora behov av vård och omsorg fortsätter växa, vilket medför ökade krav på den yrkesaktiva generationen som ska betala för de ökade kostnaderna.

Andra offentliga uppgifter påverkas knappast alls även om befolkningens storlek stagnerar. Utgifterna för det militära försvaret och rättsväsendet fortsätter att stiga. Samma gäller kraven på samhällets infrastruktur, såväl underhållet av vägar och järnvägar som investeringar i nya energilösningar.

Betalningen för dessa stora offentliga åtaganden blir därmed en brännande fråga. Frågan blir om skatterna ska höjas eller om det finns andra finansieringsmöjligheter. På kort sikt kan en del klaras genom ökad upplåning, men i längden är detta ingen särskilt hållbar lösning.

Inte enbart negativt  

Anpassning till en långsammare befolkningsökning blir nödvändig också i andra delar av ekonomin. Behovet av bostadsbyggandet dämpas, i förhållande till de kalkyler som ofta presenteras. Risken kan annars bli att man bygger för mycket, till alltför höga kostnader.

Liknande gäller etableringen av köpcentra, restauranger och hotell som ofta utgår från behoven hos en större befolkning och starkare ekonomi. I stället får man räkna med en svagare efterfrågan och ökade risker för felinvesteringar.

Altingets gratis nyhetsbrev

Företagen kan också få svårare att rekrytera, särskilt när tillgången till yngre arbetskraft blir mindre. Detta blir kanske tydligast för tjänstesektorn och handeln, men kan även gälla industrin. Detta kan pressa upp lönerna, men också leda till rationaliseringar.

I bästa fall kan då en ökad produktivitet, bland annat genom AI, bli lösningen på en besvärlig situation. Företagen får mer tryck på sig att automatisera och minska sina personalbehov.

Den offentliga sektorn behöver likaså öka sin produktivitet, vilket kan vara svårare i exempelvis vård och omsorg. Men det finns stort utrymme för administrativa förbättringar, bland annat med AI.

Påverkar oss alla 

Denna demografiska utmaning kommer att påverka oss alla – och inte enbart i Sverige. Läget är minst lika prekärt i andra länder där man redan är inne i en långvarig folkminskning. Det är många som delar på problemet, men nu gäller det att hitta det rätta lösningarna.

Ett sätt kan var att öka sysselsättningen, främst inom gruppen av utomeuropeiska migranter. Där går utvecklingen redan åt rätt håll, men uppgången kan drivas vidare. Det har både Sverige och de nyanlända mycket att vinna på.

Nämnda personer

Erik Thedéen

Riksbankschef
Civilekonom (Handelshögskolan i Stockholm, 1989)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00