Debatt

Replik: Liberalerna vill lappa och laga i ett trasigt skolsystem

Liberalernas förslag innebär att vi lappar och lagar i ett trasigt skolsystem i stället för att få reformer på plats som löser de grundläggande problemen. Det skriver Linnea Lindquist, politiskt oberoende skoldebattör, i en replik.

”Skolor har maxkapacitet vilket gör att alla elever inte kan få plats där de helst önskar och därför behöver det finnas rättvisa och transparenta regler för hur urvalet ska göras när antalet tillgängliga platser inte räcker”.
”Skolor har maxkapacitet vilket gör att alla elever inte kan få plats där de helst önskar och därför behöver det finnas rättvisa och transparenta regler för hur urvalet ska göras när antalet tillgängliga platser inte räcker”.Foto: Janerik Henriksson/TT
Linnea Lindquist
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Tre företrädare för Liberalerna skriver att vi inte ska frånta barn och föräldrar möjligheten att välja skola. Det fria skolvalet är inte ett fritt skolval eftersom ingen i Sverige får välja skola.

Läs också

Föräldrar önskar skolplacering för att sedan placeras där det finns plats utifrån sitt önskemål. Skolor har maxkapacitet vilket gör att alla elever inte kan få plats där de helst önskar och därför behöver det finnas rättvisa och transparenta regler för hur urvalet ska göras när antalet tillgängliga platser inte räcker.

”Skolplatser är paxade på förhand”

Att förespråka kö som urvalskriterium vid skolplaceringar innebär i praktiken att möjligheten att önska skolplaceringar begränsas eftersom skolplatser är paxade på förhand. Det finns inte något politiskt förslag som fråntar föräldrarna möjligheten att önska skolplacering. Det är viktigt att skilja på att önska skolplacering och att skolplacera. Oavsett hur regelverket kring skolplaceringar utformas kommer det ske ett fritt önskemål om skolplacering. Det förslag som snart ligger på riksdagens bord kan därför aldrig begränsa valfriheten.

Det är orimligt att det offentliga finansierar en skolverksamhet där medborgarna helt saknar insyn i vad pengarna används till.

Det är glädjande att Liberalerna erkänner att kommunernas utbudsansvar ger merkostnader och att kommunerna därför måste ersättas. Det är därför förslaget om differentierad skolpeng måste införas skyndsamt. Syftet med differentierad skolpeng är inte att sänka skolpengen till enskilda huvudmän. Syftet är att ersätta kommunerna för de merkostnader som utbudsansvaret medför. Det finns inte något egenintresse att sänka ersättningen till enskilda huvudmän.

Ge medborgarna insyn

Det är bra att Liberalerna vill se insyn i enskilda huvudmäns skolverksamheter. Det finns ett färdigt förslag om offentlighetsprincip i fristående verksamhet som bara är att rösta igenom i riksdagen. Det är orimligt att det offentliga finansierar en skolverksamhet där medborgarna helt saknar insyn i vad pengarna används till. 

Liberalerna vill att Skolinspektionen ska sätta elevernas behov först. Det är bra att kontrollen för etablering skärps men det räcker inte. Lagstiftningen måste ändras så att Skolinspektionen inte får bevilja tillstånd om det medför negativa ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Förra året bortsåg Skolinspektionen från alla yttranden från kommuner som beskrev negativa följder av etablering och expansion. Det är orimligt att eleverna i den kommunala skolan betalar med minskad valfrihet och sämre utbildning när enskilda huvudmän etablerar sig.

Lappa och laga

Liberalernas förslag innebär att vi lappar och lagar i ett trasigt skolsystem i stället för att få reformer på plats som löser de grundläggande problemen. Liberalerna är oroliga för att föräldrar inte ska få önska skolplaceirng i framtiden. Eftersom det inte finns något förslag som innebär minskad valfrihet är Liberalernas oro obefogad.

Läs tidigare inlägg i debatten

L: Frånta inte barn och föräldrar möjligheten att välja skola

Det är självklart för oss i Liberalerna att det ska finnas friskolor som alternativ till den kommunala skolan. Men friskolereformen är snart 30 år gammal och precis som på andra områden är det rimligt att göra förändringar när det finns brister. Det skriver Liberalernas Fredrik Malm, Isabel Smedberg-Palmqvist och Sara Wettergren.

Nämnda personer

Fredrik Malm

Riksdagsledamot (L), ordförande i utbildningsutskottet, andre vice partiordförande, skolpolitisk talesperson
Statskunskap, historia och nationalekonomi (Stockholms uni. och Uppsala uni. 1999)

Sara Wettergren

Kommunalråd (L) med ansvar för skola och utbildning Malmö stad
Master i statsvetenskap och internationella relationer (Lunds uni.)

Isabel Smedberg-Palmqvist

Skolborgarråd (L) i Stockholms stad
jur. kand (Stockholms uni. 1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00