Tung kritik mot betygsförslag stoppar inte regeringen

KRITIK. En majoritet av remissinstanserna säger nej till förslaget om betyg från årskurs fyra. Nu medger också två partier inom januariavtalet att de helst inte vill se förslaget bli verklighet. 

I januariavtalet finns punkten om att rektorer ska få möjlighet att införa betyg från årskurs fyra. Nu har förslaget varit ute på remiss. Resultatet är att majoriteten av remissinstanserna vill inte se förslaget bli verklighet.

Tunga remissinstanser som Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolverket, Idéburna friskolor och lärarfacken avstyrker förslaget helt.

Skollagen slår fast att skolan ska vila på vetenskaplig grund och erfarenhet. Flera remissinstanser påpekar att det finns en brist på tydlig vetenskaplig evidens vad gäller effekter av betyg i tidig ålder.

"Vi måste gå vidare"

Det är Liberalerna som fått in förslaget i januariavtalet. Partiets skolpolitiska talesperson, Roger Haddad, har ännu inte läst alla remissvaren men vill ändå gå vidare med förslaget.

– Det är klart att det finns invändningar, det fanns när vi införde betyg från årskurs sex också, säger han till Altinget och tillägger:

– Det här är en punkt i januariavtalet, det är klart att vi måste gå vidare med det vi kom överens om.

Ingen överraskning

Om Miljöpartiet inte skrivit under på januariavtalet, skulle de inte gått vidare med förslaget, säger Annika Hirvonen Falk som är partiets skolpolitiska talesperson. Hon är inte heller förvånad över den breda kritiken från remissinstanserna.

– Det kommer inte som en överraskning att många som arbetar med skolfrågor inte är positiva till att sätta betyg i lägre åldrar, säger hon till Altinget.

Samma ståndpunkt finns hos Centerpartiet.

– Det är ingen hemlighet att vi har varit kritiska till att införa betyg från årskurs fyra. Men vi har med det i januariavtalet där vi får annat, så som karriärtjänster som vi vill få igenom, säger partiets skolpolitiska talesperson, Fredrik Christensson, till Altinget.

Går emot skollagen

Det finns sedan tidigare en försöksverksamhet med betyg från årskurs fyra, men få skolor har deltagit. Försöksverksamheten har ännu inte utvärderats, vilket flera remissinstanser påpekar borde göras innan försöket görs om till lag.

Enligt det liggande förslaget, är det rektor som ska ta beslutet om att införa betyg från årskurs fyra – inte huvudmannen. Något som Sveriges kommuner och regioner är väldigt kritiska till i sitt svar till departementet.

Både Skolverket och Skolinspektionen påpekar att förslaget går emot skollagen.

”Skolinspektionen bedömer att förslaget om att det är rektor och inte huvudmannen som ska besluta om huruvida betyg ska sättas i årskurs 4 vid en skolenhet inte är förenligt med huvudmannens ansvar som det framställs i skollagen”, skriver Skolinspektionen i sitt remissvar.

Lämnas över i höst

Både Liberalerna och Miljöpartiet är övertygade om att beslutet ska tas av rektor med motiveringen att det ska göras nära professionen.

För Centerpartiets del, har inte nivån för beslutet varit det viktiga.

– Den viktigaste delen för oss har varit att det är frivilligt att införa betyg från årskurs fyra, säger Fredrik Christensson.

Trots att remissvaren precis skickats in till utbildningsdepartementet, så har regeringen signalerat att man kommer att gå vidare med förslaget. I höstens propositionsförteckning står det att förslaget kommer att lämnas över till riksdagen i november.

Altinget söker utbildningsminister Anna Ekström (S) för en kommentar.

Beslutskedja: Möjlighet till betyg från årskurs 4 – efter försöksverksamheten

27/5
2020
28/5
2020
10/9
2020
17/9
2020

Forrige artikel Gd avgår i protest mot regeringen Gd avgår i protest mot regeringen Næste artikel Pressträff med utbildningsminister Anna Ekström Pressträff med utbildningsminister Anna Ekström
Wallenskog vill se lagändring och ny typ av statsbidrag för skolan

Wallenskog vill se lagändring och ny typ av statsbidrag för skolan

KOMMUNPLÅNBOK. Om det fortsätter i rätt riktning, kan kommunerna leverera rekordresultat i år. Men en ändring behövs i lagen, anser SKR. Samtidigt blåser centraliseringsvindar inom skolan. Det gör att chefsekonomen Annika Wallenskog nu vill rikta fokus mot nya typer av finansiering för skolan.