Nya myndighetschefen: ”Behöver skolorna päron kan vi inte erbjuda äpplen”

Nyligen blev Aurora Lindberg, som varit tf generaldirektör sedan Fredrik Malmberg slutade, ny chef för Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). 

– Jag känner mig väldigt stolt och så känner jag mig väldigt taggad för det uppdraget. Jag hade fördelen att faktiskt få prova på jobbet innan. Sen är det lite annat att faktiskt gå in som myndighetschef, säger hon till Altinget.  

Nu vill Aurora Lindberg ta myndighetens arbete till nästa nivå. SPSM ska bli tydligare i hur lärare och skolhuvudmän ska åstadkomma målen i skollagen.  

– Ibland så tror jag att vi skolmyndigheter fastnar i att påpeka hur viktigt det är med likvärdighet och att alla elever ska få stöd utifrån sina behov. Det är vi överens om. Vi behöver bli ännu mer konkreta i hur man ska göra.

Hon fortsätter:

– Jag tänker att det vi behöver utveckla är fokuset på att stötta skolor och skolhuvudmän med hur man ska åstadkomma en likvärdig undervisning. 

Behöver skolorna päron kan vi inte erbjuda äpplen.

Enligt Aurora Lindberg innebär det större fokus på frågor som hur möjligheterna för att undervisa ska bli bra för lärare och hur lektioner blir bra för elever med olika funktionsnedsättningar.

– De som jobbar i skolan vet att det är viktigt med likvärdighet, men de behöver stöttning i hur det ska kunna åstadkommas. Det är ett utvecklingsarbete jag verkligen vill fortsätta driva.  

Hur kan ni som myndighet ge bättre stöd här? 

– Jag tänker att vi utvecklar och förändrar vår verksamhet hela tiden, men vi ska göra det utifrån att lyssna på hur det faktiskt är för dem som finns ute i den här vardagen.  

Viktig pusselbit

En viktig del i det arbetet är kvalitetsdialogerna som SPSM påbörjat tillsammans med Skolverket, säger Aurora Lindberg. 

– Det är en fantastisk guldgruva att få reda på vilka utmaningar som finns i skolsverige.  

En annan styrka hos myndigheten som Lindberg vill dra nytta av är spridningen av kontor i landet, där SPSM i dag sitter på 20 olika orter. Bland annat innebär det att myndigheten kan ingå i lokala nätverk med lärosäten och skolhuvudmän. 

– Vi har medarbetare som lever i storstäder och ser de möjligheterna och de utmaningarna. Vi har också medarbetare som lever i glesbygd och ser den verkligheten, säger Aurora Lindberg. 

– Ibland kan skolor också behöva stöd som de själva inte ser att de behöver. Där kommer vår professionalism in att både fånga behoven, men sen också skruva i stödet utifrån det. Behöver skolorna päron kan vi inte erbjuda äpplen. Sättet att utveckla en verksamhet är att lyssna på dem som ska använda den. 

Vi måste möta eleverna där de är, inte där de borde vara.

Samtidigt är det en av myndighetens utmaningar. 

– Vi är utspridda och det ställer lite särskilda krav på en ledning, särskilt för en stor myndighet med 1 200 anställda. 

Men den största utmaningen är enligt Aurora Lindberg att elever med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som inte klarar målen i sin utbildning.  

– Vi ser att den viktigaste friskfaktorn som vi har är att man klarar sin utbildning. Eleverna som inte klarar målen blir fler. För att vi ska kunna göra bättre måste vi vilja förändras. 

Hur tror du att man kan vända den utvecklingen? 

– Jag tror att det behövs många olika saker och jag tror att vi kan bidra med en hel del kompetens just kring elever med funktionsnedsättning. Vi vet att bakgrundsfaktorer som socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning slår igenom på elevers skolresultat. 

– Vi måste jobba med att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt. Det finns inget enkelt svar på den frågan, utan det handlar om att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Vi måste möta eleverna där de är, inte där de borde vara. Det sätter de yrkesskickliga lärarna på prov varenda dag. Då behöver vi se vad vi kan göra för att lärarna ska få de bästa förutsättningarna som möjligt.