Marcus Larsson: Mindre dokumentation istället för fler lärarassistenter

REPLIK. Lärarassistenter ska anställas för att avlasta lärare från ökad dokumentation. Egentligen borde vi diskutera varför det behövs så mycket dokumentation, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Marcus Larsson
Tankesmedjan Balans

 

Ingen verkar riktigt veta vad det är tänkt att de ska göra, men i regeringens vårbudget finns 475 miljoner avsatta för att skolans huvudmän ska anställa lärarassistenter. Räknat på helårskostnad blir det nästan en miljard. ”Det räcker inte” skriver LR:s ordförande Åsa Fahlén och föreslår att budgeten för att anställa lärarassistenter ökas till 3,3 miljarder.

Åtgärder för balans

Just nu diskuteras nedskärningar på skolan i nästan varenda kommun. De resurser kommunerna och staten avsätter för skola är inte tillräckligt stora jämfört med behoven. Det här leder till att rektorer planerar olika åtgärder för en budget i balans inför höstterminen 2019.

Är det vettigt?

Elevassistenter sägs upp, vikarier tillsätts inte, lärares undervisningstid ökar, klasstorlekar ökar, anslag till läromedel minskar, och så vidare. De här nedskärningarna på skolan kommer att leda till ökad arbetsbelastning för lärare. Samtidigt som lärares arbetsbelastning ökar på grund av nedskärningar ska alltså lärarassistenter anställas för att minska lärares arbetsbelastning. Är det vettigt använda resurser?

Systemet som kräver dokumentation

Ofta anges dokumentation som den uppgift lärarassistenter delvis kan ta över från lärare. Samtidigt som olika aktörer tävlar om att föreslå mest pengar för att anställa lärarassistenter behöver en diskussion föras om det styrsystem som gör att skolan åläggs all denna dokumentation.

Vad är det som gör att skolan måste ägna så mycket tid åt att dokumentera att det nu behövs en ny yrkeskategori för att lösa denna uppgift? Det behövdes ju inte förr i tiden.

Val på en marknad

Det beror på att förr i tiden var inte elever och föräldrar kunder på en marknad där de förväntades ta rationella beslut om vilken skola som är bäst för dem. Det går inte att ta rationella beslut om något man inte känner till eller kan utvärdera. Därav det ökade behovet av dokumentation.

Kontrollerar aktiebolagen

Förr i tiden bedrevs inte skolor i aktiebolagsform. Det allmännas resurser riskerade inte att hamna på konton i Caymanöarna på grund av att skolföretag i värsta fall är ute efter att kortsiktigt maximera sin vinst genom att minska lärartäthet eller kostnad för elevhälsa. Nuförtiden behöver politiker kontrollera att aktiebolag använder samhällets pengar med elevernas bästa i åtanke. Därav det ökade behovet av dokumentation.

Måluppfyllelse

Förr i tiden styrde politiker genom regler, inte mål. Att styra genom regler innebar krav på vilka förutsättningar lärare behövde för att genomföra god undervisning, till exempel en maximal gräns för undervisningstid (USK). Numer styr politiker genom att sätta mål. Mål kan bara utvärderas om verksamhetens resultat dokumenteras och när Skolinspektionen granskar skolornas måluppfyllelse måste de ha något att granska. Därav det ökade behovet av dokumentation.  

Inmålade i ett hörn

Avreglering och målstyrning är reformer som enligt New Public Management-styrningens principer ska effektivisera skolan. Vi ser dock fler och fler exempel på motsatsen. Politiker målar sig allt längre in i det hörn som skapar ökade kostnader för dokumentation på bekostnad av skolans grundläggande undervisningsuppdrag.

Vi ser fram emot att den diskussionen tas av regering, riksdag och lärarfack. Den är nämligen mycket viktigare än hur mycket resurser som ska läggas på lärarassistenter.

Forrige artikel LR: Januariavtalet prövas – 475 miljoner räcker inte långt LR: Januariavtalet prövas – 475 miljoner räcker inte långt Næste artikel Slutreplik: Larsson måste se vinsterna på kort sikt Slutreplik: Larsson måste se vinsterna på kort sikt