Lyft kommer och går

Lärarlönelyftet är det beloppsmässigt största lyftet. Det handlar om tre miljarder kronor årligen. Det genomsnittliga lönepåslaget uppgår till 3 000 kronor per månad och lärare. Regeringen räknar med att reformen beräknas omfatta ca 60 000 lärare.

Snarlikt i namn, men betydligt snävare är Lärarlyftet. Det är åtgärder för att göra det mer attraktivt för verksamma lärare att vidareutbilda sig till speciallärare eller specialpedagog. Regeringen har infört en ökning av statsbidraget från 500 kronor per högskolepoäng till 1 000 kronor till de huvudmän vars lärare utbildar sig till speciallärare inom ramen för satsningen. Ska man vara noga med terminologin heter denna satsning Lärarlyftet II.

Två andra mindre lyft är Matematiklyftet och Läslyftet.  Båda handlar, precis som Lärarlyftet, om fortbildning av lärare och de statsbidrag som finns för att ge huvudmän och lärare ekonomiska incitament.

Lyftens lyft är Kunskapslyftet. Regeringen har till och med en minister med den titeln. Det handlar om 50 000 utbildningsplatser som ska få personer snabbare ut på arbetsmarknaden.

Men alla lyft lyfter inte. Lågstadielyftet försvinner från och med nästa år. Lågstadielyftet var Alliansens satsning för att få fler lärare och mindre klasser i lågstadiet. Den nuvarande regeringen har istället infört lågstadielöftet och andra satsningar för tidiga insatser och för ökad lärartäthet.