Expo om hoten mot civilsamhället: ”Vill understryka graden av allvar”

Han sade vidare att det heller inte är första gången som det händer, utan att det här är ett allvarligt problem som kräver att politiken tar tag i problemet.

Hur ser du på risken att människor inte kommer att våga engagera sig?

– Jag hoppas att det snarare får motsatt effekt. När en sådan här sak händer är det extremt viktigt att människor sluter upp och ställer upp för det demokratiska samhället. Den här typen av krafter får inte vinna. Då är det ännu viktigare att vi samlar oss och organiserar oss för att behålla våra demokratiska rättigheter, säger Samuel Gonzales Westling.

Men Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare på Fremia, fruktar att just tystnad är en av konsekvenserna för civilsamhället i takt med att hot och hat ökar.

– Vi vet att hat och hot mot civilsamhällesorganisationer förekommer – i större utsträckning än vad som nog är allmänt känt. Det slående i rapporten är att de intervjuade berättar att man gör val på grund av det man utsätts för. Och att man därmed tystnar. Det är just det vi inte vill, säger han till Altinget.

– Det är känt bland journalister att man ibland väljer bort ett ämne för att man inte orkar ta skitstormen efter en publicering, så det är väl inte förvånande att man gör liknande val i civilsamhället också, fortsätter han.

Självcensur

”Hot och hat har lett till att personal, medlemmar och förtroendevalda har valt att sluta. Flera organisationer vittnar också om en större försiktighet och att ens organisation blivit mer sluten. Vissa använder till och med ordet självcensur…”, står det i rapporten.

Det är den sortens tendenser som fick Fremia att beställa rapporten.

– Vi har länge sett att frågor som rör hat och hot blir ett allt större problem. Vi vill att man ska kunna ringa oss som arbetsgivare och fråga vad man kan göra och bör göra. Vi bygger stegvis upp kunskap och färdighet, säger Patrik Schröder.

I rapporten listar Expo fem åtgärder för civilsamhällesorganisationer: Uppdatera er omvärldsbevakning. Institutionalisera ert arbete. Bygg nätverk. Var trygga i era värderingar. Driv era frågor.

Många i civilsamhället har kanske inte resurserna för att hantera det här? Hur bör de tänka?

– Jag har förståelse för det, men även med knappa resurser kan man göra ganska mycket. Det finns många rapporter och studier om hat och hot i civilsamhället, och i nästan alla finns tips och lärdomar om hur man ska arbeta med den här typen av frågor. Fremia kommer dessutom att ta fram en checklista. Och man kan alltid fråga andra hur de gör och om de kan hjälpa, säger Niclas Larsson.

Konsekvenserna av utsattheten är bland annat att det kan vara svårt att rekrytera ny personal och nya medlemmar – eller behålla de gamla.

– Man tänker nog inte på att man kan ta stöd av sin arbetsgivarorganisation, för man kanske inte ser detta som en arbetsmiljöfråga. Men det är det, säger Patrik Schröder.

Ibland talar man om civilsamhälle i termer av ”röst” och ”service”, där de förra driver opinion och de senare mer lägger tyngden på social välfärd. Bland de åtta organisationerna som undersöktes kan man nog säga att tyngdpunkten ligger på röst. Niclas Nilson kan inte med säkerhet uttala sig om problemen skiljer sig åt mellan dem som arbetar med röst respektive service.

– Nej, jag kan inte säga det, och jag vill understryka att det vi beskriver inte är heltäckande för det civila samhället. Men när vi presenterade rapporten för Fremias medlemmar i veckan så fanns det ett väldigt brett intresse. Jag förstod det som att även de som inte är opinionsbildande hade en känsla av ett ”vi” som drabbas, säger Niclas Nilsson.

Fremia bygger nu upp sin kompetens på området och skapar nya rutiner för när och hur man hanterar hot och hat, berättar Patrik Schröder.

Jag har ibland hört synpunkten att man borde göra skillnad mellan hot och hat. Hot ska polisanmälas, medan det finns utrymme för subjektiva glidningar mellan hat och kritik. Vad tänker du om det?

– Det finns en form av stege: hat-hot-våld. Det finns ett tydligt lagrum för våld och för hot. Men det finns också hatbrott, kopplat till specifika diskrimineringsgrunder. Då ska det anmälas.

– Sedan kan det också finnas en uppskruvad, rentav ofräsch, debatt som inte är olaglig. Så man behöver ha koll på vad som är vad, men det här hänger ihop, säger Patrik Schröder.