Därför gör digitala verktyg skolan bättre

Digitaliseringens roll i skolan engagerar. Ända sedan skolministern Lotta Edholm (L) i slutet av förra året skrev att digitaliseringen i skolan har varit ett experiment så har debatten varit tuff. Extremerna har dominerat: antingen finns det inte några målkonflikter alls mellan teknikanvändning och pedagogik eller också borde vi omgående dra ut sladdarna och kasta datorer och skärmar på soptippen.;

Som så ofta ligger sanningen någonstans däremellan. Digitalisering är inte någon universallösning på skolans problem. Däremot är användningen av teknik och digitala verktyg nödvändig för att möta flera av de allvarliga problem som skolan står inför.

De hjälper fler barn att lära sig
Trots att skolan ska möta varje individ utifrån hennes förutsättningar faller tusentals barn mellan stolarna varje år. Antalet hemmasittare har under den senaste fyra åren fördubblats till drygt 17 000 personer, enligt en undersökning som föräldranätverket Rätten till utbildning gjorde i våras. Betydligt fler elever går ut skolan utan fullständiga betyg.

Digitala verktyg, resurser och lärarhjälpmedel kan under rätt omständigheter bidra till elevernas och lärarnas utveckling inom bland annat matematik och språk, enligt en studie som presenterades vid Stavangeruniversitetet 2022. Det bör till exempel finnas goda förutsättningar att med hjälp av digitala verktyg både nivåanpassa och individanpassa utbildningen för barn med särskilda behov för att sätt stärka deras motivation och engagemang.

Under mina drygt två decennier i skolväsendet, först som lärare och sedan som rektor, tog genomförandet av aldrig så välmenande reformer mycket värdefull tid från skolans kärnuppgift.

De frigör tid för undervisning
En växande andel av lärares arbetstid ägnas åt olika typer av administrativa uppgifter. Det skapar frustration hos lärarna, men framför allt stjäl det tid från undervisningen. Regeringen tillsatte i våras en statlig utredning som ska komma med förslag på hur man kan komma tillrätta med problemet. En uppenbar del av lösningen är att skolorna i högre utsträckning bör använda digitala verktyg och lösningar för att effektivisera och avlasta.

De gör skolan tryggare
Flera uppmärksammade våldsdåd i skolor på senare år har gjort att trygghet blivit en allt viktigare skolfråga. Allt fler kommuner väljer i sin kris- och beredskapsplanering att fokusera på förutsättningarna för personalen att kommunicera sinsemellan. När alla i personalen har egna mobiltelefoner blir det lättare för dem att varna kollegorna om potentiella risker och hot. De kan även förmedla tysta larm om situationen kräver att det görs en inrymning och säkerställa att känslig information om elever inte hamnar i orätta händer.

Det är bra att skolans roll och förutsättningar debatteras. Samtidigt måste vi komma ihåg att reformtröttheten i landets skolor är stor. Under mina drygt två decennier i skolväsendet, först som lärare och sedan som rektor, tog genomförandet av aldrig så välmenande reformer mycket värdefull tid från skolans kärnuppgift.

Debatten om skolans digitalisering riskerar att få samma konsekvenser om vi inte är försiktiga. Kasta inte ut barnet med badvattnet. Ge i stället landets skolor stöd och möjlighet att på egen hand dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen medför.