Branschorganisation om läromedelsstrategin: ”finns en samsyn”

Gustav Fridolins läromedelsutredning formulerar en nationell läromedelsstrategi som börjar med att definiera vad ett läromedel är, och går därefter över till författningsförslag. Man redovisar rektorns skyldighet att se till att lärarna får tillgång till de läromedel som behövs i undervisningen genom att slå fast elevers och lärares rätt till läromedel. 

Vi har inte haft en läromedelsstrategi överhuvudtaget i Sverige tidigare. Det har varit helt upp till huvudmännen att själva bestämma.

Stefan Persson
Ordförande Läromedelsföretagen

Ett uppdrag ges till Skolinspektionen att utöva tillsyn över tillgången och Skolverket att införa en läromedelsnämnd för att diskutera kvalitet och tillgångsfrågor. 

– Läromedel har haft en väldigt undanskymd roll i den svenska skoldebatten. Varken i politiken eller i media har det diskuterats särskilt mycket, säger Stefan Persson, ordförande för Läromedelsföretagen, till Altinget.

Upp till huvudmannen

Läromedelsföretagens medlemmar står för produktionen av 90 procent av alla läromedel som säljs i Sverige. Under utredningen har organisationen fått komma med synpunkter. 

– En av de viktigaste slutsatserna som utredningen drar är att skolan är ojämlik vad gäller läromedelstillgång. Eleverna har olika förutsättningar, säger Stefan Persson. 

– Vi har inte haft en läromedelsstrategi överhuvudtaget i Sverige tidigare. Det har varit helt upp till huvudmännen att själva bestämma. Vår förhoppning är att detta leder till att lärare får tillgång till de redskap de behöver till sin undervisning och att eleverna får tillgång till de läromedel de behöver för att kunna öka sina kunskaper. Att vi får en ökad och framför allt jämlik tillgång på läromedel.

Samsyn

Stefan Persson har fört diskussioner med skolans intressenter – elevorganisationer, fackförbund, skolmyndigheter och politiker – under utredningens gång.

– Det finns en samsyn om att läromedel historiskt sett har fått en för undanskymd roll i svensk skola och att tillgången behöver ökas, säger han och fortsätter: 

– Det gäller att man inte fastnar i en diskussion om digitala kontra analoga läromedel. Båda delarna behövs. Här kan man säga att Sverige sedan länge har en digitaliseringsstrategi för skolan och att utredningens stora förtjänst är att vi nu också får en nationell läromedelsstrategi som bland annat lyfter fram de tryckta läromedlens särskilda betydelse för läsning och läsförståelse.