Analys av 
Anders Gustafsson

Lagrådet: Tveksamt om stödet till ANC hade tillåtits med regeringens förslag

Allt tyder på att regeringen kommer att få igenom sitt förslag om att förbjuda deltagande i en terroristorganisation – trots Lagrådets invändningar. En spelbricka i Sveriges Natoansökan? Ja. Men Sverige slog in på den här vägen redan kort efter terrorattackerna den 11 september 2001.

Det svenska stödet för Nelson Mandela och ANC i kampen mot den sydafrikanska apartheidregimen var omfattande. Lagrådet ger detta som ett exempel på verksamheter som hade kunnat terrorstämplas, om den lag som regeringen nu föreslår hade varit tillämpbar då. (Arkivbild)
Det svenska stödet för Nelson Mandela och ANC i kampen mot den sydafrikanska apartheidregimen var omfattande. Lagrådet ger detta som ett exempel på verksamheter som hade kunnat terrorstämplas, om den lag som regeringen nu föreslår hade varit tillämpbar då. (Arkivbild)Foto: Raymond Preston/TT-AP
Anders Gustafsson

”De underkänner inte, de har synpunkter. Det har Lagrådet ofta och det har vi alltid respekt för”, sade statsminister Ulf Kristersson (M), apropå den kritik Lagrådet framför mot förslagen i den proposition som regeringen tänker överlämna till riksdagen den 9 mars.

Läs också

Det är en tolkning.

En annan är att det 27 sidor långa dokumentet innehåller allvarlig och principiell kritik. I den kommande propositionen föreslås att ett nytt brott införs i terroristbrottslagen: ”Deltagande i en terroristorganisation”.

Vaga definitioner riskabla

Det bygger på bestämmelsen om terroristbrott i paragraf 4 av terroristbrottslagen. Lagrådet påpekar att definitionen där blir helt avgörande. När definitionen infördes i paragrafen kritiserade flera remissinstanser den för att vara för otydlig och att den öppnade för en godtycklig rättstillämpning. Justitieombudsmannen menade att den inte ens uppfyllde grundläggande krav på tydlighet och förutsebarhet.

Kan drabba frihetsrörelser

Lika väl som att nagelfara det juridiska finliret kan man läsa Lagrådets tolkning av de troliga konsekvenserna av regeringens förslag. ”Organisationer vars verksamhet antagligen skulle ha träffats av definitionen i 4 § av terroristbrott är de dåvarande frihetsrörelserna i södra Afrika, däribland African National Congress (ANC) i Sydafrika under den tid som organisationen arbetade mot apartheidsystemet.”

Med tanke på det enorma engagemang som kampen mot apartheid väckte i Sverige, inte minst inom civilsamhället, så kan nog den tanken vara svårsmält för många.

Lagrådet påpekar också att terroristbrott redan är kriminaliserat. Detsamma gäller att ha samröre med en terrororganisation, att finansiera eller uppmana till terrorism, att rekrytera till eller utbilda till terrorism. Aftonbladets Oisín Cantwell beskriver det som att ”…det som redan är brottsligt ska förbjudas ännu mer”.

Stöd på båda sidor blockgränsen

Den tidigare regeringen gick på pumpen 2019 i ett liknande ärende. Då gällde Lagrådets huvudsakliga kritik att förslaget krockade med föreningsfriheten, som är grundlagsskyddad. Men eftersom riksdagen i november förra året slutligen klubbade igenom en förändring, så kvarstår inte detta formella hinder längre.

Precis som Tomas Ramberg skriver i Dagens Nyheter så hade lagen från början med andra ord ingenting med Sveriges Natoansökan att göra, men med den svårnavigerade process som Sverige är mitt inne i så skulle det vara svårt att äventyra den med hänvisning till brister i rättssäkerheten. 

Ett steg till

Sedan terrorattacken på Drottninggatan 2017 har arbetet med att skärpa svensk lagstiftning accelererat. Men egentligen slog vi in på den här vägen redan efter terrordåden den 11 september 2001. Sverige antog lagar 2002, 2003 och 2010 med syfte att försvåra för terrorismen.

Avvägningen mellan säkerhet och frihet är ett av politikens svåraste dilemman och vi kommer någon gång at göra fel. Redan den 6 oktober 2001 skrev Salman Rushdie att vi i kampen mellan de två alltid måste välja att fela på frihetens sida. 

Politiker klämda

Det politiska priset för felbedömningar riskerar att bli högt för den som prioriterar friheten på säkerhetens bekostnad. Alla kan räkna ut att den regering och de politiker som inte visar sig handlingskraftiga i kampen mot terrorismen riskerar att pressas hårt när nästa dåd begås, om det skulle visa sig att man hade kunnat stoppa förövaren med hjälp av tuffare lagstiftning.

Om man ändå anlägger det drygt 20-åriga perspektivet, dessutom på en global nivå, så blir bilden mörk. Samma dag som den här texten skrivs presenterar V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet sin senaste kartläggning av tillståndet för demokratin och friheten i världen.

”Den demokratiska nivån för den genomsnittlige världsmedborgaren år 2022 är tillbaka på 1986 års nivå. Det innebär att 72 procent av jordens befolkning, 5.7 miljarder människor, lever under auktoritärt styre”, enligt professor Staffan I. Lindberg. 

Med detta inte sagt att Sverige är på väg att överge demokratin, bara att i liknande mätningar tenderar även etablerade demokratier att få allt lägre poäng i bedömningarna.

Hur långt en demokrati bör gå för att försvara sig mot dess fiender är en fråga som vi aldrig kommer att få ett enkelt svar på.

Nämnda personer

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024