Gd: ”Vi kör bilen medan vi bygger den”

Det säkerhetspolitiska läget innebär en ökad risk för desinformation. Det menar regeringen som i kommande vårändringsbudget anslår 10 miljoner extra till nyinrättade Myndigheten för psykologiskt försvar för en informationsinsats som ska öka all­män­hetens förmåga att stå emot otill­börlig informationspåverkan.

– Medlen riktas till att förstärka, förlänga och öka omfattningen av en kampanj som ska rullas ut innan valet, säger Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar, till Altinget.

”Det blir snabba puckar”

Myndigheten inledde sitt arbete i januari 2022, då också Henrik Landerholm tillträdde som generaldirektör. De första månaderna har präglats av Rysslands invasion av Ukraina men även av vad generaldirektören beskriver som ”den största samlade påverkanskampanjen i modern tid” riktad mot svensk socialtjänst.

Henrik Landerholm är kluven till om tidpunkten för myndighetens start kom lämpligt.

– Det hade kanske varit bättre att börja i lugn och ro förra året. Men även om det blir snabba puckar nu så lär vi oss mycket mer, snabbare, säger han och fortsätter:

– Vi kör bilen medan vi bygger den och har inte i alla avseenden klart för oss vilken den slutliga designen är. Det är en utmaning, men vi har erfaren personal och ett starkt stöd från politiken.

Oro för utländsk påverkan

En ny rapport från Internetstiftelsen visar att var tredje svarande känner en stor oro för att utländska stater och myndigheter kommer att använda internet för att påverka utgången i höstens val.

Bör man vara orolig?

– Svenska folket bör vara medvetna om risken för påverkan, säger Henrik Landerholm.

Björn Appelgren, folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen, beskriver hur en medvetenhet om desinformation och påverkan kan göra att man är extra källkritisk.

– Samtidigt kan det också finnas en risk att en stor oro underminerar förtroendet för politisk information på nätet generellt, säger han.

Enligt Internetstiftelsens rapport ser särskilt förstagångsväljarna i höstens val sociala medier som en viktig källa för politisk information, men tilliten till innehållet på plattformarna är låg både bland yngre och äldre.

Plattformarnas ansvar

Medan drygt tre av fyra svarande håller med eller lutar åt att de sociala medieplattformarna ska få bedöma och ta bort inlägg som innehåller kränkningar, hat eller hot är frågan om plattformarnas ansvar för desinformation en vattendelare, menar Internetstiftelsen.

– Frågan är mer komplex och kan vara svårare att ta ställning till, säger Björn Appelgren och pekar på att det handlar om en bedömning av vad som är sant och falskt.

Sociala medieföretagen beskriver själva att de arbetar med att utveckla sitt arbete för att motverka desinformation.

– När vi står inför ett val i dag är vi klart mycket bättre rustade och förberedda, säger Janne Elvelid, policychef i Sverige för Meta (ägare av Facebook och Instagram), på ett seminarium arrangerat av SNS då han även beskriver hur företaget arbetar för att identifiera och minska spridning av falsk information.

Internetstiftelsens rapport visar att omkring hälften av de svarande känner en stor oro för att falsk eller vilseledande information kommer att användas för att påverka valutgången. Var femte känner en mycket stor oro.

Henrik Landerholm ser att sociala medieföretagen arbetar med frågan men noterar att de även har en balansgång med sina kommersiella intressen.

– Spridning för dem innebär ökad trafik, som i sin tur innebär ökade inkomster, säger generaldirektören som också konstaterar att de sociala mediernas funktionssätt i stor utsträckning bygger på det uppseendeväckande.

Natofrågan – intressant för främmande makt

Under det förra valet 2018 var påverkan låg, enligt Henrik Landerholm. Nu fokuserar statsaktörers påverkansapparater på Ukraina och vid SNS-seminariet i slutet av mars beskriver han att myndighetens bild av dagsläget är att det inte pågår någon otillbörlig informationspåverkan mot genomförandet av höstens val.

– Men det kan ändras väldigt snabbt, säger Henrik Landerholm.

Säkerhetspolisens chef Charlotte von Essen har tidigare beskrivit för Altinget att risken för påverkan också beror på vilka frågor som är aktuella i valet. Natofrågan nämns av både henne och Landerholm som ett exempel på en fråga som främmande makt är intresserade av.

Ansökan om medlemskap i militäralliansen presenterades nyligen som ett av Moderaternas vallöften. Generaldirektör Henrik Landerholm menar emellertid att det inte kan ses som ett problem att frågan lyfts:

– Allt som främmande makt tror sig kunna påverka är naturligtvis känsligare, men politiska frågor kan påverkas vid sidan av val också.