Taktikröstning kan avgöra riksdagsvalet

4-PROCENTSSPÄRREN. Om man ser historiskt så ligger KD och L bäst till för stödröster. FI och MP kan få det tuffare, då taktikröstarna på vänsterkanten är färre.

Inför riksdagsvalet ligger fyra partier kring riksdagsspärren. I tre fall, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna, rör det sig om riksdagspartier som att döma av de senaste opinionsmätningarna riskerar att få lämna riksdagen. Samtidigt knackar Feministiskt Initiativ på dörren för att ta steget in. För samtliga av dessa partier kan antalet taktikröster bli avgörande för vilken sida av spärren de hamnar på. Men var dessa röster kommer att hamna är svårt att sia om.

– Problemet med just taktikröstning är att det är väldigt beroende av sammanhanget. Om partier ligger nära 4-procentspärren, om det är ett jämnt val eller om väljarna uppfattar det som klara blockalternativ som står emot varandra, säger Magnus Hagevi, statsvetare vid Linnéuniversitetet, till Altinget.

Det finns olika typer av taktikröstning. Dels väljare som röstar på ett parti för att hjälpa detta in i riksdagen (“Spärrhjälp”). Dels väljare som väljer att inte rösta på ett parti för att det har för små chanser (“Bortkastad röst”). Samt en tredje kategori med väljare som av taktiska skäl väljer att rösta på ett visst parti för att hjälpa det blocket till framgång (“koalitionsröstning”). Just det sistnämnda förekom i valet 2010 då blockpolitiken var tydlig och både C och KD fick stödröster för att hjälpa Alliansen som helhet. Men Sverigedemokraternas ökade väljarstöd kan minska den typen av taktikröstning.

Login