Taktikröstning kan avgöra riksdagsvalet

4-PROCENTSSPÄRREN. Om man ser historiskt så ligger KD och L bäst till för stödröster. FI och MP kan få det tuffare, då taktikröstarna på vänsterkanten är färre.

Inför riksdagsvalet ligger fyra partier kring riksdagsspärren. I tre fall, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna, rör det sig om riksdagspartier som att döma av de senaste opinionsmätningarna riskerar att få lämna riksdagen. Samtidigt knackar Feministiskt Initiativ på dörren för att ta steget in. För samtliga av dessa partier kan antalet taktikröster bli avgörande för vilken sida av spärren de hamnar på. Men var dessa röster kommer att hamna är svårt att sia om.

– Problemet med just taktikröstning är att det är väldigt beroende av sammanhanget. Om partier ligger nära 4-procentspärren, om det är ett jämnt val eller om väljarna uppfattar det som klara blockalternativ som står emot varandra, säger Magnus Hagevi, statsvetare vid Linnéuniversitetet, till Altinget.

Olika typer av taktik

Det finns olika typer av taktikröstning. Dels väljare som röstar på ett parti för att hjälpa detta in i riksdagen (“Spärrhjälp”). Dels väljare som väljer att inte rösta på ett parti för att det har för små chanser (“Bortkastad röst”). Samt en tredje kategori med väljare som av taktiska skäl väljer att rösta på ett visst parti för att hjälpa det blocket till framgång (“koalitionsröstning”). Just det sistnämnda förekom i valet 2010 då blockpolitiken var tydlig och både C och KD fick stödröster för att hjälpa Alliansen som helhet. Men Sverigedemokraternas ökade väljarstöd kan minska den typen av taktikröstning.

– Incitamenten att taktikrösta kan minska om det är så att blockpolitiken uppfattas ha mindre betydelse i valet, säger Hagevi.

Tufft på vänsterkanten

När det gäller taktikröstande har det varit vanligare förekommande hos borgerliga väljare än på vänsterkanten. FI hämtade i valet 2014 främst sina stödröster från V och MP. Medan Socialdemokraterna inte visade något större intresse för stödröstning. Och att Miljöpartiet nu ligger skrynkligt till underlättar inte för FI.

– Miljöpartisterna har väldigt lite incitament att taktikrösta om deras eget parti ligger på fallrepet. Det är egentligen bara Vänsterpartiet kvar där. Det finns en väldigt liten pott av potentiella taktikröster i det röd-gröna blocket, säger Magnus Hagevi.

Konkurrens till höger

Det borgerliga blocket är mer vana vid taktikröstning. Men även där finns problemet att det är två partier som är behov av rösterna. Vilket av KD och L som ligger bäst till för stödröster från C och M är oklart. I tidigare val har KD främst hämtat sina stödröster från M och L. Samtidigt ligger de flesta borgerliga väljare närmare L politiskt.

– Fördelen för Liberalerna är att de flesta borgerliga väljarna uppfattar sig så stå närmre Liberalerna än Kristdemokraterna. Det är inte så många borgerliga väljare som gillar Kristdemokraterna lika mycket som man gillar Liberalerna, säger Hagevi.

Däremot har KD fördelen av att partiet har en vana av stödröstning.

– Kristdemokraterna verkligen fått ut budskapet att de behöver passera 4-procentspärren och att de är i behov av taktikröster. Så där har de en fördel, säger Hagevi.

KD:s opinionsläge

En annan farhåga för KD är om deras väljarstöd i opinionsmätningarna blir så lågt att diskussionen om spärrhjälp byts till en fråga om bortkastad röst. Att det finns en sådan gräns är en uppfattning som delas av Magnus Hagevi.

– Det finns finns säkert en gräns för när taktikröstare inte riktigt uppfattar det som nyttigt. Men var den gränsen går är ganska oklart. Tidigare val har Kristdemokraterna fått ganska många taktikröster, så de har inte behövt så många “riktiga” röster, säger han.

Tidigare val

I valet 2010 var 8 procent av rösterna taktikröster, då både KD och Centern var i behov av dem. 2014 sjönk andelen till 5 procent, men då var det å andra sidan bara ett parti, KD, som låg farligt nära spärren. Taktikröstare bestämmer sig ofta sent och det är svårt att spekulera kring utgången i valet 2018 när det kan vara upp till fyra partier som ska tampas om dem. Däremot kan man ana vilken typ av taktikröst som kommer att bli vanligast, i alla fall om det blir som i tidigare val.

– Det brukar vara mer vanligt att försöka hjälpa ett parti över 4-procentspärren än att riskera att slänga bort sin röst, säger Hagevi.

Forrige artikel SCB ska syna röstandet bland funktionsnedsatta SCB ska syna röstandet bland funktionsnedsatta Næste artikel TU ifrågasätter vilka företag som ger public service TU ifrågasätter vilka företag som ger public service
Liberalerna lagar efter läge när talespersoner utses

Liberalerna lagar efter läge när talespersoner utses

MAKTDELNING. Det vanligaste hos L är att talespersonerna följer utskotten. Men det finns även lägen då partiet vill lyfta fram en speciell person i en viss fråga. En sådan är Barbro Westerholm.