SD största parti på Facebook

SOCIALA MEDIER. På Facebook får både S och M se sig omsprungna av SD. Tre partier utanför riksdagen placerar sig också högt på listan.

--------------

 

--------------

Det är inte samma partier som har flest riksdagsmandat som har störst stöd på Facebook. Flest "gilla-markeringar" på den sociala plattformen har i stället Sverigedemokraterna, följt av Socialdemokraterna och Feministiskt Initiativ. Vänsterpartiet följer, med större stöd än Moderaterna. Förutom FI så slår även Piratpartiet och Alternativ för Sverige riksdagspartier.

SD har tydlig strategi

För SD är Facebook en viktig plattform. Där kan partiet styra sin kommunikation tydligare än via traditionell media. 

– När det skrivs i etablerad media får vår politik och vilka vi är tolkas på ett sätt som inte står i linje med vad vi själva tycker. Så vi har haft ett ganska stort behov av att prata om våra frågor i egna kanaler, säger Joakim Wallerstein, kommunikationschef hos Sverigedemokraterna, till Altinget.

Läs också: SD2018 på SD:s valaffischer 2018

Wallerstein menar att SD har en lång tradition av att hitta andra plattformar än de traditionella medierna. Länge var det via egna tryckta tidningar, nu har det flyttat till nätet. Men arbetssättet skiljer sig inte så mycket åt. 

– Vi ser våra sociala medier som en redaktion. Vi hanterar det som redaktionellt material. Vi skriver referat på vad våra politiker har sagt och gjort under dagen. Det finns ett värde att följa oss, man får se vad vi tycker i dagsaktuella frågor. Det är inte bara “tryck tumme upp för Jimmie”. 

Får viktigare roll

Att sociala medier spelar en stor roll för partierna och blir allt viktigare visar också forskningen.  

– Det är en av de viktigaste kommunikationskanaler som partierna har. Traditionella nyhetsmedier är fortfarande den allra viktigaste men sociala medier blir allt viktigare, säger Kajsa Falasca, forskare i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet, till Altinget.

Se också: Altingets bevakningsverktyg: EU-parlamentarikerna på sociala medier

Samtidigt skiljer sig de sociala medierna åt. I kontakten med väljare är Facebook det viktigaste. I valrörelsen 2018 rankade partierna Facebook som den viktigaste kommunikationskanalen. Den var viktigare än all annan typ av kommunikation/reklam såsom tv, tidningar, radio och dörrknackning. Twitter däremot har minskat i betydelse. På Instagram är det mer partiledarnas konton än partikontona som har många följare. 

Svårare för nya partier

Även om det finns ett antal nya partier, som inte är representerade i riksdagen, som har många "gillare" så är det de stora partierna som fick mest genomslag på Facebook i valrörelsen. Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna hade sidorna som engagerade mest. Det beror delvis på att de har större budgetar för sina valkampanjer. 

– Tidigare val har det varit så att yngre partier som inte hade så mycket resurser satsade väldigt mycket på sociala medier eftersom det var billigt. I dag är det inte så, en kampanj på Facebook kostar en hel del, säger Kajsa Falasca.

"Traditionell media inte oberoende"

Att det kan vara ett problem att väljares informationsinhämtning till större del kommer direkt från partierna än från traditionella mediers granskande journalistik håller inte Joakim Wallerstein med om – tvärtom. 

– I den bästa av världar fungerar media som en apparat som granskar och reder ut vad som faktiskt är rätt och försöker återge någon form av sanning. Nu är det inte så i Sverige. Det är väldigt få som ser de stora aktörerna som oberoende. Framför allt om man ser till invandringsfrågan. Där har media snarare varit opinionsbildare i många sammanhang, säger han och tillägger: 

– När vi ger vår version av det så är det vårt synsätt på det. Sen ska man läsa vad andra partier tycker och vad media skriver och sen bilda sig en uppfattning.  

Forrige artikel Reinfeldt till Rud Pedersen Reinfeldt till Rud Pedersen Næste artikel Vändpunkt har tagit sig över första tröskeln Vändpunkt har tagit sig över första tröskeln
Ahlenius: Gammalt beslut bakom dagens brister i utredningar

Ahlenius: Gammalt beslut bakom dagens brister i utredningar

STYRNING. Regeringen tillsätter allt färre parlamentariska utredningar trots att det krävs breda politiska uppgörelser när regeringsmakten är bräcklig. Roten till det onda kan finnas i ett beslut från 1982, menar Inga-Britt Ahlenius.