Debatt

Efterlyses: En vassare effektiviseringsagenda för kommunsektorn

För att långsiktigt säkra välfärden måste vi, enskilt och gemensamt, bygga upp en vassare effektiviseringsagenda. Arbetet måste starta nu. Det skriver Välfärdsekonomerna, en expertgrupp för analys av kommuners och regioners ekonomi i coronakrisens spår.

”För att säkra en långsiktigt hållbar ekonomi kommer det krävas en lång rad åtgärder. Men det kan inte råda någon tvekan om att effektiviseringar kommer att behöva bli en tung komponent.”
”För att säkra en långsiktigt hållbar ekonomi kommer det krävas en lång rad åtgärder. Men det kan inte råda någon tvekan om att effektiviseringar kommer att behöva bli en tung komponent.” Foto: Konstantin Evdokimov/Unsplash
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Emelie Värja
Forskningsansvarig, Kommuninvest
Annika Wallenskog
Chefsekonom, SKR
Henrik Berggren
Ekonomianalytiker, Täby kommun
Lars Hultkrantz
Professor emeritus i nationalekonomi, Örebro universitet
Katarina Holmgren
Ekonomidirektör, Region Stockholm
Roger Molin
Ekonomie doktor
Susanne Spector
Chefsanalytiker, Nordea
Sören Häggroth
Ordförande, Kommuninvest ekonomisk förenings forskningsberedning

Sedan i höstas har det vuxit fram en bild av att kommunsektorn kortsiktigt har gott om pengar. Inte minst tack vara statsbidragen i samband med pandemin finns det ett ekonomiskt manöverutrymme.

Problemet är att den långsiktiga bilden ser annorlunda ut. I det längre perspektivet står kommuner och regioner inför stora ekonomiska utmaningar. Det främsta skälet är demografin. Andelen äldre i befolkningen ökar samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar. Det ger tre effekter: att efterfrågan på välfärd stiger, att skatteintäkterna försvagas samt att det blir svårare att rekrytera personal till verksamheterna när färre arbetar.

För att säkra en långsiktigt hållbar ekonomi kommer det krävas en lång rad åtgärder. Men det kan inte råda någon tvekan om att effektiviseringar kommer att behöva bli en tung komponent.

Därför behöver det talas klarspråk om en skarpare, mer systematisk och mer handfast effektiviseringsagenda för kommunsektorn. I vår nya rapport ”Handbok i effektivisering – fem goda råd” försöker vi identifiera huvudpunkterna i en sådan agenda.

1. Ta jämförelser på allvar: utnyttja dem till att lära och förbättra

Det finns en stor potential i att göra kommunal/regional verksamhet mer effektiv via samverkan över kommun/region-gränserna.

Jämförelser och benchmarking av effektivitet har, av olika anledningar, inte använts fullt ut för att driva effektiviseringar inom kommunsektorn. De senaste åren har metod och data för att kunna göra vassa jämförelser förstärkts på flera fronter. RKA, ESO och Svenskt Näringsliv har kommit med viktiga rapporter. Materialet i jämförelsesystemet Kolada har byggts ut. Dessa nya möjligheter måste tas tillvara. Med hjälp av väl utförda jämförelser finns det en potential att göra betydande effektiviseringar i de flesta kommuner och regioner.

2. Ta den nya tekniken på allvar: använd den proaktivt och fullt ut

Relativa jämförelser återspeglar dock inte den fulla effektiviseringspotentialen. Det räcker inte med att mindre effektiva kommuner/regioner lyfter sig till samma nivå som effektiva kommuner/regioner. Hela kommunsektorn behöver lyfta sig till en högre nivå. Här finns det en stor potential i ny teknik. Takten i digitaliseringen av välfärden måste öka. För att det ska kunna ske är det nödvändigt att staten tar ett aktivt ansvar för en samlad digital infrastruktur samt att man i många verksamheter går från projekt och piloter till permanent implementering med reell effekthemtagning.

3. Agera tidigt – låt inte problem växa

En faktor som ofta får för lite uppmärksamhet när det gäller att driva effektiviseringar är förmågan att tidigt identifiera och åtgärda problem. Att snabbt vidta förebyggande åtgärder, innan problemet i fråga vuxit sig större, blir ofta en plusaffär för alla involverade. Tydliga exempel på detta finns bland annat inom skolan och vården. Många kommuner och regioner är för närvarande i en situation där de har gott om ekonomiskt utrymme på kort sikt men på grund av demografin ett mycket snävt scenario framför sig på längre sikt. I det läget skulle förebyggande extrasatsningar kunna vara särskilt motiverade.

4. Styr med sikte på helhet, långsiktighet och förtroende

Styrningsfrågorna är en given del av varje effektiviseringsagenda. Det finns en bred samsyn om att faktorer som ledning, styrning och kultur förklarar delar av variationen i effektivitet inom kommunsektorn. Effektiva kommuner och regioner tycks, i kontrast till de mindre effektiva, utmärkas av sådant som en distinkt målstruktur, enkelhet, långsiktighet, en klar roll- och ansvarsfördelning, en lyhörd ekonomistyrning och aktivt HR-arbete. Det är även viktigt att se att staten – genom minskat detaljfokus och mer av långsiktiga besked – kan bidra till att förbättra styrningen i kommunsektorn.

5. Samverka där det leder till effektivare utfall

Sverige har en decentraliserad välfärdsmodell. Det finns 21 regioner och 290 kommuner med en mix av offentliga och privata utförare. För att modellen ska fungera krävs ett rimligt mått av samverkan. Det finns en stor potential i att göra kommunal/regional verksamhet mer effektiv via samverkan över kommun/region-gränserna. Men detta är inte lösningen på alla utmaningar. Samverkan som skapas eller drivs på fel sätt kan i värsta fall leda till försämrad effektivitet. Därför gäller det för kommuner och regioner att vara noggranna när man utvecklar den mix av samverkan som man vill prioritera.

Sammantaget är slutsatsen tydlig. För att långsiktigt kunna säkra välfärden måste vi, enskilt och med gemensamma krafter, bygga upp en vassare effektiviseringsagenda. Och det finns ingenting att vänta på. Arbetet måste starta nu.

Nämnda personer

Annika Wallenskog

Chefsekonom SKR
Nationalekonom (Uppsala uni.)

Katarina Holmgren

Ekonomidirektör Region Stockholm

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget