Vätgasregler underlättar för stålexpansion i norr – nu ökar pressen på ökad produktion

Efter många om och men har EU-kommissionen presenterat de föreslagna reglerna för hur ”förnybara” icke-biologiska gaser i ska definieras i unionen. Kompromissen glädjer både stålproducenter i norra Sverige och kärnkraftsintressenter i Frankrike.

<div>Vätgasproduktion förväntas bland annat i både Hybrit och H2 Green Steel:s ståltillverkning</div>
Vätgasproduktion förväntas bland annat i både Hybrit och H2 Green Steel:s ståltillverkning
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman, SvD, TT
Jacob Hederos

Utgångspunkten för regelverket är att det krävs ny förnybar produktion för att kunna räkna produktionen av framför allt vätgas som just förnybar. Men det ingår också ett antal undantag i de så kallade ”RFNBO”-reglerna som EU-kommissionen presenterat.

I praktiken innebär dessa enligt vissa kritiker att det bland annat är möjligt för kärnkraftstillverkad vätgas att räknas som förnybar. Tillsammans med ett undantag fram till 2030 som öppnar för att fossil tillverkning också kan räknas som förnybar, uttrycks det besvikelse från vissa miljöintressenter.

– Europeiska kommissionens plan att tillåta produktion av så kallad "grön" vätgas med el från fossilgas- eller kolkraftverk är utan tvekan en ny toppnivå av grönmålning, säger Dominic Eagleton vid Global Witness i ett uttalande.

Men sett till alternativen, så är det samtidigt en lösning som är acceptabel, säger Marta Lovisolo vid Bellona. 

– Även om detta inte kommer att komma tillräckligt snabbt utifrån vårt perspektiv, och kärnkraft kommer att kunna betraktas som förnybar, är vi lättade över att additionalitet ändå är en viktig del av den delegerade akten.

Flera öppningar

Möjligheten för kärnkraftsproducerad vätgas att ändå räknas som förnybar, bygger på att det är möjligt att ta ut el från ett elområde för att producera ”förnybar” vätgas utan att samtidigt bygga nytt förnybart. Det gäller så länge som utsläppsintensiteten av elproduktionen i elområdet är tillräckligt låg, och kunden samtidigt har ett köpkontrakt på motsvarande förnybar energi.

En ny toppnivå av grönmålning,

Dominic Eagleton
Global Witness
Det kravet öppnar för att både produktion i södra Sverige och Frankrike, som har en stor kärnkraftsproduktion, troligen uppfyller kriterierna från start.

Kritiken om att fossil el ska kunna användas för att producera förnybar vätgas bygger på att det finns ett liknande undantag, men den förnybara kontraktselen behöver här komma från ny produktion. Det gäller fram till den siste december 2029.

Svår balansgång

Frågan har varit ytterst delikat för lagstiftarna. Där det i ena ringhörnan har funnits en grupp som förespråkat strikta regler som säkerställer att den gröna vätgasen är tillverkad av endast ny förnybar el, har det i andra ringhörnan funnits förespråkare för en mer pragmatisk linje, som framför allt ska se till att marknaden kommer i gång.

Fajten mellan lagstiftarna har samtidigt också stått i frågan om vem som ska fatta beslut om dessa regler. Med hänvisning till att reglerna innehåller politiska aspekter, ansåg EU-parlamentet att det inte gick att överlåta beslutet till EU-kommissionen.  

Jag tycker att hela idén är märklig att man vill driva fram ny förnybar el via en massa konstiga krav.

Lars Andersson
Energiföretagen
EU-parlamentet ställde exempelvis in en trilogförhandling om förnybartdirektivet i väntan på att EU-kommissionen skulle lägga korten på bordet.

Men när reglerna nu är presetnerade, så ser de flesta parterna som haft olika åsikter tidigare ut att vara nöjda. EU-parlamentet och rådet har dock två månader på sig att rösta ner reglerna, om de kan samla en skarp majoritet emot dessa.

Energiföretagen: Bättre än vad det kunde blivit

Förespråkarna för skarpa additionalitetskrav vill se till att den elintensiva produktionen av vätgas inte dammsuger upp all tillgänglig el. Just efterfrågan på förnybart vätgas bidrar exempelvis till att Energiföretagen höjer sin prognos för elbehovet framöver.

Foto: Privat
Men Energiföretagens Lars Andersson håller inte med kritikerna, utan anser att marknaden ändå kommer att möta upp mot efterfrågan. Han ser utfallet i regelverket som möjligt att leva upp till i de flesta fall, även om organisationen egentligen hellre sett friare tyglar.

– Jag tycker att hela idén är märklig att man vill driva fram ny förnybar el via en massa konstiga krav. Det kommer att bli mer förnybart i alla fall. Jag tycker att man skapar en massa byråkrati och trögheter i onödan. Tidigare versioner av reglering har dock varit värre, säger Andersson till Altinget.

Kan öppna för Hybrit och H2GS

Regelverket fokuserar egentligen endast på RFNBO-bränslen som används i transportsektorn, men bland aktörerna räknas det med att desamma reglerna ska gälla för industrin.

En av de aktörer som förespråkat att regelverket hanterats som det gjort, och samtidigt också landat där i den gränsdragning som satts upp, är H2 Green Steel, H2GS. De nyttjar samtidigt ett ytterligare undantag – som rör så kallad additionalitet.

Vi har drivit på för en delegerad akt med tydliga regler och där regioner som redan ställt om till förnybart inte missgynnas

Ola Hansén
H2 Green Steel
För så länge som 90 procent av elproduktionen i det det aktuella elområdet är förnybar, så krävs det inte ens ett kontrakt med ny förnybar elproduktion för att ändå räkna hem produktionen.

– Vi har drivit på för en delegerad akt med tydliga regler och där regioner som redan ställt om till förnybart inte missgynnas. Nu kommer vår produktion i norra Sverige att klassas som förnybar, säger Ola Hansén, som arbetar med public affairs, till Altinget

Dammsugarkritik

Samtidigt kan reglerna leda till att H2GS kan vänta sig kritik från omgivande elkunder för att bidra till att driva upp elpriset.

Bolaget har dock aviserat att de också planerar att satsa på egen produktion, även om inga beslut ännu tagits.

– Dels så finns det ett överskott i elområdet redan. Dels så skapar det också förutsättningar för ny elproduktion i elområdet. Priserna kommer samtidigt att vara fortsatt låga, såsom vi ser det över lång tid. Det är den bedömningen som vi bygger vår affär på, säger Ola Hansén.

Reglerna ställer dock upp olika krav för de två planerade produktionsenheterna i Norrbotten och på den Iberiska halvön.

– För det Iberiska projektet har planen hela tiden varit att vi tillsammans med vår samarbetspartner ska bygga en massa ny förnybar elproduktion.

Hade ni klarat additionalitetskravet som ställs upp i regelverket om ni inte gjort det?

– Nej, kanske inte. Vi visste ju dock inte lagkravet när vi tog beslutet, men det var ändå planen, säger Ola Hansén vid H2 Green Steel.

Nämnda personer

Ola Hansén

Public Affairs Director, H2GreenSteel
Civilingenjör (KTH 1996)

Lars Andersson

Ansvarig för vindkraft, solenergi och energilager/vätgas Energiföretagen
Studier i ekonomi och geografi (Stockholms uni. 1996)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00