Thomsson (C): Katastroffond nödvändig för jordbruket

DEBATT. Naturkatastrofer riskerar att ha stora negativa konsekvenser för svenskt jordbruk. Därför krävs en katastroffond som kan undanröja de största förlusterna vid extrema väderförhållanden, skriver Lars Thomsson (C).

Lars Thomsson (C)
Riksdagsledamot

 

Naturkatastroferna kommer att breda ut sig på många plan och i många olika branscher. Dessa kommer snabbt bli vardag om vi inte får stopp på den skenande klimatkrisen. Det gäller i högsta grad svenskt jordbruk.

Brutal utveckling

Den svåra torkan sommaren 2018 visar på de stora hoten mot jordbrukets långsiktiga utveckling i Sverige. Nationellt beräknades kostnaden för torkan länge till cirka 10 miljarder kronor. I slutändan landade kostnaden på cirka 6,2 miljarder kronor enligt Jordbruksverkets beräkningar. En gynnsam höst räddade upp situationen till viss del, därav sjönk utfallet för förlusterna något.

De stora förlusterna riskerar att snabba på den stora omvandlingen som sker löpande i branschen. Strukturutvecklingen har varit brutal i Sverige sedan EU-inträdet 1995.

Mitt hemlän Gotland var extra hårt drabbat av torkan 2018. Bara på ön beräknades skördeförlusterna landa på cirka 700 till 800 miljoner kronor. Exempelvis spannmålsskörden låg i snitt på cirka 40 procent jämfört med normalnivå.

Stora negativa konsekvenser

Effekterna av torkan är många och väldigt omfattande. Det drabbar främst de enskilda jordbruksföretagens ekonomi väldigt hårt. I dag finns det cirka 800 heltidsjordbruk på Gotland, det innebär alltså i medeltal cirka en miljon kronor i förlust per företag.

Driftförluster tar erfarenhetsmässigt ofta cirka tre till fem år att komma ifatt med. Därför riskerar 2018 års torka få stora negativa konsekvenser på bland annat framtidsinvesteringarna. Vi ser dessutom att många stora jordbruksföretag runt om i Sverige nu avvecklar sin produktion i förtid på grund av effekterna efter torkan sommaren 2018.

Extrema väderförhållanden

Framöver är det rimligt att tro att liknande naturkatastrofer, både torka och översvämningar, kommer att inträffa mycket mera frekvent på grund av den tilltagande klimatförändringen. Senast landet hade en torka i samma omfattning var 1959, det vill säga för 60 år sedan.

Framöver är det kanske troligt att de kommer närmare vart tionde år än vart sextionde år. Forskningen kring intervaller för naturkatastrofer är inte entydig. Men logiskt sett kommer naturkatastroferna, till följd av extrema väderförhållanden, att inträffa mycket mera frekvent än tidigare.

Pressad bransch

Lönsamheten i det svenska jordbruket är väldigt pressad sedan länge. Mycket beroende på att importen delvis konkurrerar på andra villkor. Branschen lider dessutom hårt av att vara extremt kapitalkrävande och med långa omställningstider som gör marknadsanpassningen svår.

Därför kommer det inte att fungera om en hel bransch dessutom känner att de står inför akuta konkurshot vart tionde år. Under sådana förutsättningar går det aldrig att bygga någon framtidstro och investeringsvilja i jordbruket.

Nödvändig katastroffond

För att lyckas öka den svenska livsmedelsproduktionen, som riksdagen enats om, behövs verktyg som kan hantera naturkatastrofer. Därför behöver staten, troligen ihop med branschen, skapa en katastroffond som kan undanröja de största förlusterna vid extrema väderförhållanden.

Sannolikt behöver en sådan fond omfatta cirka två förlustår motsvarande 2018 års nivå, det vill säga i storleksordningen 15 till 20 miljarder kronor.  

Därför har jag lagt en enskild riksdagsmotion för att påvisa behovet av en katastroffond för jordbruket i Sverige. Jag bedömer det som ett helt nödvändigt verktyg för att få svenskt jordbruk att blomstra framöver.

Forrige artikel Grön ungdom: Grön ungdom: "Dags att lära den nya EU-kommissionen en läxa" Næste artikel Länsförsäkringar: Kommunerna måste öka klimatanpassningen Länsförsäkringar: Kommunerna måste öka klimatanpassningen