Debatt

Svensk sjöfart: Havsutredningen fokuserar för lite på lösningar

DEBATT. Vi välkomnar Miljömålsberedningen förslag, men vi saknar lösningarna. För att möjliggöra utveckling av hållbar sjöfart utan negativ påverkan på havet och människan föreslår vi fyra åtgärder, skriver Fredrik Larsson och Suzanne Green från Svensk sjöfart.

Den statligt ägda flottan bör i större omfattning testa ny teknik och nya lösningar för att minska påverkan på havsmiljön, skriver debattörerna.
Den statligt ägda flottan bör i större omfattning testa ny teknik och nya lösningar för att minska påverkan på havsmiljön, skriver debattörerna.Foto: Pontus Lundahl/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Miljömålsberedningen släppte delbetänkandet Havet och människan den 15 januari och om det finns någon näring där havet och människan står i centrum är det för oss inom rederinäringen.

Med stort intresse läste vi inledningen: ”För att kunna nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen måste även sjöfartens påverkan på havsmiljön och dess ekosystem beaktas. [...] Sjöfartens påverkan på havsmiljön och dess ekosystem är dock ett ämne som ännu inte har blivit tillräckligt uppmärksammat vare sig inom den nationella transportpolitiken eller inom ramen för långsiktig kunskapsförsörjning och forskning”.

Delbetänkandets genomgång av sjöfartens påverkan på havsmiljön tillsammans med dess förslag på åtgärder karaktäriseras av ett behov av ytterligare kunskapsinsamling, informationsspridning, ökad myndighetssamverkan, tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheter samt att flytta farleder från känsliga områden. Föreningen Svensk sjöfart välkomnar beredningens förslag, allt i sig relevanta pusselbitar. Men vi som älskar havet och ser vilken förutsättning för liv och välstånd det är, vi saknar en sak: lösningarna.

Billig infrastruktur

Svensk sjöfart har antagit visionen om noll skadliga utsläpp till luft och till vatten år 2050. Det har gett ringar på vattnet och den globala sjöfarten närmar sig samma mål. Vi arbetar hårt för att visionen ska bli verklighet och vill kroka arm med fler i det arbetet. Sjöfarten är samtidigt en möjliggörare för omställningen av Sverige till att nå regeringens mål om att bli världens första fossilfria välfärdsland.

Genom ökad kunskap och snabbare implementering av goda lösningar kan sjöfartens emissioner reduceras eller helt elimineras och samtidigt bidra till en positiv samhällsutveckling genom avlastning av landinfrastrukturen. Dessutom är sjöfartens infrastruktur jämförelsevis billig – vattnet finns redan där – och genom att tillvarata stordriftsfördelarna är transporter på köl effektiva ur både kostnads- och miljöhänsyn.

En gemensam nämnare i våra färdplaner och strategier är behovet av forskning, utveckling och innovation med fokus på lösningar och möjligheter.

Möjligheter

För att möjliggöra utveckling av hållbar sjöfart utan negativ påverkan på havet och människan föreslår vi följande fyra lösningar:

  1. Sverige bör arbeta för globala regler som driver omställning. Globala regler behövs eftersom sjöfarten är extremt internationell i sin karaktär och för att få maximal effekt på alla delar av omställningen. Här bör Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen gemensamt agera för att driva frågorna inom FN:s sjöfartsorgan, IMO.

  2. Incitament som gärna får vara regionala eller lokala i syfte att skynda på omställningen och gynna de mest miljö- och klimateffektiva fartygen. Exempelvis kan farledsavgifter och hamnavgifter miljö- och klimatdifferentieras för att gynna de fartyg som påverkar minst.

  3. Öka sjöfartens forsknings-och innovationsmedel till 250 miljoner kronor årligen. I dag omfattar Trafikverkets sjöfartsportfölj 100 miljoner kronor årligen. Med ökade medel ökar möjligheterna för att hitta rätt lösningar snabbare. Det finns ofta tekniska eller operationella lösningar för att minska sjöfartens påverkan men påfallande ofta är det ekonomiska, juridiska eller politiska hinder som står i vägen. Detta är exempelvis områden där mer forskning (och mer lösningar) behövs.

  4. Låt staten gå före i omställningen. Den statligt ägda flottan utgörs i dag av flera hundra fartyg som isbrytare, lotsbåtar, kustbevakningsfartyg och forskningsfartyg. Dessa bör i större omfattning testa ny teknik och nya lösningar för att minska påverkan på havsmiljön – dels för att för egen del nå de klimatpolitiska målen, dels för att samhället kan reducera de finansiella riskerna som tester av ny teknik medför och därmed snabba på utvecklingen.

Fokus måste ligga på lösningar

Beredningen skriver att det behövs långsiktig kunskapsförsörjning och forskning om sjöfartens påverkan på havsmiljön och dess ekosystem, men varför nöjer man sig med att forska om problemens effekter? Forskningsinsatserna borde rimligtvis i än högre grad riktas för att lösa problemen.

Läs också

Nämnda personer

Fredrik Larsson

Miljö- och klimatansvarig Svensk sjöfart

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024