Spretiga svar från utredare och minister kring klimatmålen i snabbutredning

Det är en gedigen punktlista som professorn i makroekonomi John Hassler ska bita tag i under sommarmånaderna.

Klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari anser dock att de mindre än fyra månaderna kan ”lägga en god grund” för det fortsatta klimatarbetet, där bokstavsutredarens inspel ska fungera som en del i arbetet med den klimatpolitiska handlingsplanen.

– Sedan är professorn tydlig med att det blir de breda penseldragen som blir det som plockas fram i den här utredningen. Vi förväntar oss inte en SOU som ska lösa Sveriges klimatkris, utan det vi här efterfrågar är att professorn tittar på hur vi får till samhällsekonomisk effektivitet i vår klimatpolitik, säger Pourmokhtari till Altinget och fortsätter:

– Det är väldigt viktigt – vi måste säkra att vår klimatpolitik står sig över tid. Vi måste bygga en politik som lirar väl med marknadsekonomin. Gör den inte det – består den av ineffektiva subventioner och insatser som inte träffar rätt – då kommer klimatpolitiken försvinna när det blir ekonomiskt bistra tider.

Semester ska hinnas med

Även Hassler, som planerar att också hinna ta semester i sommar, anser att tiden är tillräcklig.

– Det beror på vilken nivå man tänker att vi kan gå in på här. Ja, jag tror att det är går, när det gäller principer för hur det ska gå till. Hur-frågan, som statsministern pratade om. Detaljer är det inte möjligt för mig att utreda, säger Hassler till Altinget och tillägger:

– Jag tror inte överhuvudtaget på en samhällsmodell där någon sitter i toppen och säger till hur det ska fungera, säger Hassler, som också är ledamot i Kungliga vetenskapsakademin och Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien samt Studieförbundet SNS.

I flera av de aktuella frågorna som reses här har du väl kända starka ståndpunkter. Är du beredd att omvärdera frågan om det nationella transportmålet ska vara kvar?

Vi förväntar oss inte en SOU som ska lösa Sveriges klimatkris

Romina Pourmokhtari
Klimat- och miljöminister (L)

– Jag går in i det här med öppna ögon. Min allmänna utgångspunkt är att det inte är fel att ha nationella mål, men de ska bidra med någonting, utöver det som redan finns. Där är vi i en väldigt skild situation när det har kommit så tydliga och kraftfulla mål och medel på EU-nivå. Jag går in i detta med öppna ögon, men skulle jag ändå uppfatta att det finns specifika mål för enskilda sektorer, så får jag överväga det, säger Hassler till Altinget och fortsätter:

– Men det är klart – jag har under de här femton åren som jag forskat i frågan bildat mig uppfattningar – men alla uppfattningar är preliminära tills dess att bättre argument kommer.

Klimat- och miljöminstern är tydlig med att direktiven sätter ner foten i frågan om klimatmålens roll framöver:

– Man ska inte läsa Hasslers alla artiklar, och tänka att det är det han kommer fram till. Utan är man utredare med ett direktiv, så ska man följa de direktivet. Och där står det att alla svenska klimat- och etappmål gäller. Frågan är: Hur ska Sverige lyckas med det, givet EU?

En enskild utredare som på fyra månader ska utreda en såpass bred frågeställning, tillsammans med Fitfor55:s elva rättsakter – är det ett underlag som man kan basera beslut på?

– Tanken är att han ska bistå vårt arbete. Tanken är inte, att som i en SOU, ta fram en proposition. Det tror jag är en viktig del i det här, att han ska helt enkelt analysera hur den gröna omställningen kan bidra till – och inte hindra – att vi har en god tillväxt, säger Pourmokhtari, som särskilt anser att det är välkommet med en analys av det internationella perspektivet.

Globala perspektivet efterfrågas särskilt

Pourmokhtari anser att det råder brist på det globala perspektivet i klimatarbetet, något som ”verkligen kan vara förödande.”

– Spänningarna världen över påverkar klimatarbetet och påverkar framgångarna på FN:s globala toppmöten för klimatet. Vi kan liksom inte riskera en ny kolonialism i att Sverige och EU går fram före och når fram först, och samtidigt ser till att inga andra länder kan vara framgångsrika för att de inte har gjort en omställning. Utan Sverige behöver ta ansvar för fler delar av världen och behöver bistå i att andra delar av världen ställer om. Det är den nya globala solidariteten.

Vi har samtidigt jobbat x antal år med många av de här frågorna. Hassler har ett perspektiv, och har varit en röst i sammanhanget. Vi fick direkt reaktionen ”Som man frågan, får man svar” på valet av utredare. Hur ser du på den aspekten?

– Hassler ska inte presentera konkreta förslag på politiska åtgärder och politiska styrmedel. Utan det här är en väldigt kredibel professor, som sitter i Kungliga vetenskapsakademin och IVA och har hög kredd i klimatfrågor. Vi ser att han kan göra goda analyser av hur det ser ut nu. Han har i 15 år forskat på just det här, säger Pourmokhtari och tillägger:

– Det blir ju inte att på fyra månader behärska och förstå de här frågorna. Utan att på fyra månader, tillsammans med mitt departement, analysera hur Sverige kan ta till sig av all ny reglering som kommer nu.

Hon fortsätter:

– Sverige är ledande och har mycket nationell reglering. Det är jättebra och det gillar vi. Det har gjort att Sverige står starka. Men nu när EU ökar takten och tar fart så riskerar det att sinka Sveriges takt och ledarskap i omställningen. Det vill jag motverka genom att Hassler helt enkelt analyserar hur det här går ihop, säger klimat- och miljöministern och tar upp några exempel:

– Hur påverkar ESR-åtaganden och Lulucf Sveriges nationella politik, Sveriges förutsättningar och Sveriges företag? Där upplever jag att det inte finns någon annan som gjort det. Här kan forskningen bidra till regeringens arbete.

Vissa ställningstaganden väntar

Och även om Hassler främst ska hålla sig på principnivå, avser han dock att det kan bli aktuellt att sätta ner foten kring frågan om Sverige bör hoppa på den nya utsläppshandeln för transportsektorn 2027, eller behålla koldioxidskatten till 2030.

– Den graden av konkretionsnivå tänker jag åtminstone ta mig an. Definitivt, säger han.