Skogsstyrelsen: Helhetssynen är själva poängen med vår rapport

Sten B Nilsson lägger stor vikt vid formerna och påstår att för få har bjudits in i arbetet. Det stämmer inte. Inbjudan till samverkansprocessen gick ut brett både till näring och en rad företrädare för natur- och andra skogliga intressen.

Tyvärr var det bara näringen och en representant från Naturskyddsföreningen som slöt upp. Det hade givetvis varit önskvärt med en större bredd men det går inte tvinga företrädare till samverkan. Däremot ingick i arbetet en viktig remissrunda där omkring 75 remissvar kom in.

Betydelsefull input 

Givetvis har rapporten skönhetsfläckar men att kalla den usel känns magstarkt med tanke på år av intensivt och fruktbart engagemang från många kompetenta människor.

Erik Normark och Clas Fries
Skogsstyrelsen

Nilsson hävdar även att forskningen inte har varit med tillräckligt, trots att samverkansprocessen haft både ett seminarium med ett stort antal forskare och dessutom en omfattande forskningsgranskning av rapport och förslag i slutet av arbetet. Den input vi fått därifrån har varit betydelsefull för hela processen och de slutgiltiga åtgärdsförslagen.

Deltagarna i samverkansprocessen har haft ambitionen att skriva något som är bra för Sverige genom att så långt den förmått försöka visa hur tillväxten kan öka i den brukade skogen. Detta kombinerat med en mer aktiv naturhänsyn är tänkt att bidra till skogar som växer bättre och samtidigt skapar bättre förutsättningar för att bevara och utveckla biologiska mångfalden.

"Många tycks ha missat"

Genom hela rapporten återkommer vi ständigt till behovet av aktiv naturhänsyn och dess koppling till traditionell skogsskötsel.

I stället för att beskriva avvägningarna mellan skogspolitikens båda mål, produktion och miljö, som en våg, där det ena får stå tillbaka på bekostnad av det andra, försöker vi i stället etablera en ny metafor: en väv där miljöns och produktionens alla delar är beroende av varandra.

Det synsättet behöver fortsättningsvis både debatteras och praktiseras vidare. Vi tycker detta är ett helhetsgrepp som rimligen kan och bör uppfattas positivt men som många debattörer tycks ha missat.

Omfattande analys 

För att få ett perspektiv på skogens tillstånd innehåller rapporten en kort genomgång av Sveriges skogshistoria. Vi analyserar nuläget men också en möjlig framtid. Åttioåtta åtgärder föreslås som förhoppningsvis bildar en röd tråd från lägesresonemanget och som samlat ska bidra till ökad lönsam tillväxt i skogen inom ramen för ett hållbart och variationsrikt skogsbruk.

Rapporten avslutas med en omfattande analys av åtgärdernas påverkan på andra samhällsmål än hög skogsproduktion. Analysen grundar sig på närmare 600 preciserade bedömningar. Även detta menar vi bidrar till den helhetssyn som Nilsson efterlyser.

Försiktigt satt mål

Sten B Nilsson efterfrågar också osäkerhets- och riskanalyser. I samverkansprocessen har arbetet inriktats på att presentera åtgärder som uppfyller politikens mål att öka tillväxten i landets skogar.

Det produktionsmål som processgruppen slutligen landade i (tillväxtökning på 20 procent fram till 2050) grundar sig på en insikt om de ökade skaderiskerna och om att skogsägare i olika grad kommer att utföra de åtgärder som föreslås.

Målet är därför försiktigt satt jämfört med andra gjorda beräkningar eller bedömningar. Vi är övertygade om att skogsindustrin inför investeringar gör noggranna analyser av risk och osäkerhet baserat på många fler underlag än denna rapport.

Inspirera till aktiv skogsskötsel 

Om föreslagna åtgärder är anständiga eller positiva för samhället och samtidigt lönsamma för den enskilde skogsägaren ökar chansen att de blir gjorda. Det har varit vår ganska jordnära och enkla hållning.

Det viktiga är vad som faktiskt åstadkoms i skogen. Vi hoppas att många av landets 330 000 skogsägare inspireras till aktiv skogsskötsel via den rådgivningskampanj Skogsstyrelsen planerar och som bygger på rapportens åtgärdspaket.

Skönhetsfläckar 

Ekonomiska analyser av varje åtgärd har inte varit möjligt att göra inom ramen för det här arbetet men näringens representanter har varit med i arbetet och lönsamhet har varit en av förutsättningarna för att förslagen i rapporten skulle komma med.

Givetvis har rapporten skönhetsfläckar men att kalla den usel känns magstarkt med tanke på år av intensivt och fruktbart engagemang från många kompetenta människor. Vem kan skriva något om svenskt skogsbruk som är allomfattande och som alla applåderar i ett debattklimat där alla tycks veta vad de är emot, men de som är för något lyser med sin frånvaro?