Sju nyheter ur förnybartpaketet

GUIDE. Nya spelregler för den förnybara energisektorn är nu på plats. Här är sju saker att ta med från slutsatserna.

Sjävförsörjning, bioenergi, drivmedel och avfall. Det är bara några av ämnena i förnybartpaketet som EU-lagstiftarna preliminärt kom överens om förra veckan. Överenskommelsen finns ännu inte tillgänglig på papper, men mycket går redan att utröna från resultatet.

1. Minst 32, men mer är möjligt

Unionens mål är förvisso satt till att nå 32 procent förnybart i energimixen om tolv år, ja visst. Men det är bara lägsta nivån. I det fall att det uppkommer ”omfattande kostnadsreduktioner” eller ”krävs för att kunna möta nya internationella klimatförändringsåttaganden” så ska målet höjas i samband med en översyn år 2023, utlovar överenskommelsen. Hos många energiproducenter och industrier har just högre målsättningar efterfrågats för att ge säkerhet till investerare, men de parter som anser att målet är orealistiskt har argumenterat att investeringarna blir för kostsamma.

2. Vem har ansvaret?

Unionens nya förnybartmål blir denna gång just EU:s mål, och inte något som omvandlas till nationella målnivåer som det tidigare målet, som ska nås till år 2020. För att se till att alla når upp till 2030-nivån så kvarstår dock en viktig pusselbit. Under tisdagen sker nämligen den sista planerade förhandlingen i styrningsförordningen av energiunionen. Det är i detta regelverk som ramarna ska sättas för hur medlemsländernas insatser ska sättas upp så att det säkerställs att målnivån nås.

3. Solpaneler på alla tak

Sugen på att producera mer el själv? Nu ska du också slippa betala nätavgift för detta. Storleken på installation avgör dock. Så länge som exempelvis solcellerna inte har en större effekt än 25 kilowatt och överskottet inte säljs på marknaden så ska du undantas nätavgift. Det är dock bara en nedre gräns, medlemsländerna har rätt att undanta egenproducenter helt om de önskar.
Elnätsägare anser att detta innebär att elnätet kommer att utsättas för ytterligare påfrestningar, men det finns också fler regler i överenskommelsen som möjliggör att nätavgifter kan sättas in. Dels i de fall att installationen understödjs av ett stödsystem (så länge som inte stödsystemet slås ut av nätavgiften), dels i de fall att egenproduktionen av el går upp till åtta procent av ett lands elproduktion. Just nu är inget medlemsland i närheten av denna senare situation, men en vet aldrig vad som händer.

4. Palmoljans framtid klarnar

Råvaror till biobränslen som bidrar till avskogning ska inte längre räknas som förnybara. Men kriterierna som ska användas för att avgöra vilka råvaror som hör till denna kategori är fortsatt oklara. År 2019 ska kommissionen presentera ett förslag i en delegerad akt, som då inte kan ändras utan bara röstas ner av de andra lagstiftarna om de är missnöjda. Målet är sedan att dessa drivmedel ska fasas ut ur biobränslemixen till år 2030. Detta lär påverka bland annat palmoljan, vars framtid i bränsletanken var ett av de kraftigaste politiska sprängstoffen under förhandlingarna.

5. Bioenergikriterier delar intressena

Importerad avskogning har också varit en farhåga i diskussionen om bioenergin. Oro för att en ökade efterfrågan skulle leda till att mindre skrupelfria stater ska fylla på förbränningsanläggningar med biomassa bemöttes till slut med att lagstiftarna enades om att anläggningsägare ska vidta en ”riskbaserad” metod. Genom denna ska de bedöma om ett land eller en exportkälla har tillräckliga garantier på plats för att undvika bland annat avskogning.

Slutsatsen välkomnas av skogsägare, som oroat sig för ökad administrativ börda, men beklagas av miljöorganisationen Fern, som tycker att regelverket är ihåligt. De senare välkomnar dock att medlemsstater får möjligheten att sätta upp striktare hållbarhetskriterier för att som Fern beskriver "täcka upp för luckorna i EU-regelverket”. Jordbruksorganisationen Copa Cogeca är däremot besviker på att den möjligheten ges, då de önskat gemensamma regler på området.

Läs mer: Palmolja och trästockar i skottgluggen för EP

6. Elda för kråkorna?

En annan aspekt rörande bioenergin har varit vilka krav som ska läggas på anläggningarna som bränner upp biomassa. Miljöorganisationen Fern hade här efterfrågat att anläggningarna ska ha höga krav på sig att använda all energi som uppkommer vid förbränningen, exempelvis för att producera fjärrvärme. Flera undantag gick dock igenom, vilket organisationen menar fortsatt kan leda till att upp till två tredjedelar av den producerade energin lämnar anläggningarna som värme. De länder som främst påverkas av de nya reglerna är Nederländerna, Polen och Storbritannien, som har använt biomassa för att producera el i före detta kolkraftverk.

7. Nytt syfte för soporna

På avfallsfronten erbjuds en ny lösning framöver på vad EU-länderna kan göra med all insamlad plast som inte längre kan skickas till Kina för återvinning, efter att de stoppat importen. I överenskommelsen uppmuntras nämligen produktionen av bränslen från icke-organiska sopor. Stimulansen sker genom att det kommer att vara möjligt att räkna in bränslen gjorda på plastpåsar i det 14-procentsmål för förnybart i transportsektorn som alla medlemsländer ska nå år 2030. Men icke-organisk plast är väl inte förnybar? Nej, då. Men av förespråkarna anses detta upplägg bland annat som en bra lösning på problemet med vad vi ska göra med all plast. Motståndarna hade hellre sett att bättre produktdesign skulle ha minskat problemet uppströms.

Läs mer: Het EU-strid om förbränning av avfall

Läs mer: Plastavfallsmål kan bli en utmaning för Sverige

Hur påverkas då Sverige?

Ser något av utfallen ut att påverka den svenska politiken särskilt positivt eller negativt? Ja, det återstår att se när detaljerna kommer på plats och direktivet är infört i Sverige. Enligt den centerpartistiska förhandlaren Fredrick Federley så bör skillnaden inte blir alltför stor.
– Utfallet spelar mindre roll för Sverige och större roll för klimatet. De beslut vi har tagit är sådana som vi i Sverige tog för flera år sedan, säger Federley.

Forrige artikel Ministrar klagar på nya miljöregler i jordbruket Ministrar klagar på nya miljöregler i jordbruket Næste artikel SD svänger om kilometerskatten SD svänger om kilometerskatten
Skogsstyrelsen varnar för miljömål utom räckhåll

Skogsstyrelsen varnar för miljömål utom räckhåll

BUDGETEN. Möjligheten att nå uppsatta mål för skydd av skog skjuts ytterligare på framtiden när Skogsstyrelsens anslag sänks under nästa år. Men regeringen kallar det ändå för en satsning.