Goldmann: "Så blir vi föregångsland"

Av: Mattias Goldmann

vd för tankesmedjan Fores

Johan Hultberg (M) har alldeles rätt i ett avtal här i Paris inte är något slutmål utan startskott för en ny fas i det globala klimatarbetet. Han har också rätt i att Sveriges främsta roll är att vara ett föregångsland som andra tar efter, och i att regeringen inte fullt ut gör detta. Men vad ska Sverige göra då? Så långt når inte Hultberg, så var så god – i fem punkter!

1. Fokusera. Regeringens ”Fossilfritt Sverige” må vara mer inspirerande än ett simpelt procenttal för hur mycket utsläppen ska minska – och vi är stolta undertecknare – men som litet land måste vi våga fokusera på en sektor där vi verkligen kan vara världsbäst och inspirera andra. Sju partier, över 40 företag och branschorgan och nästan 40 kommuner står bakom målet om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Det är Sveriges chans att verkligen göra skillnad – men då måste Sverige driva det med kraft. Som det konstaterades när Fores med 2030-sekretariatet presenterade det på klimatförhandlingarna; målet måste bli mer känt om det ska göra skillnad!

2. Bygg på skatten. Sverige har världens mest omfattande erfarenheter av hur en koldioxidskatt kan utformas så att näringslivet gynnas, välståndet ökar och utsläppen minskar. Det är oerhört relevant i tider då koldioxidskatt och utsläppshandel diskuteras av alla parter – det är dags för Sverige att göra en skatt till en svensk exportprodukt.

3. Högsta prioritet. Den svenska klimatpolitiken är omvittnat högt prioriterad av den svenska regeringen. Men när den, som nu, hotas av EU-bestämmelser om att vi inte får gynna förnybara drivmedel på bekostnad av de fossila (!), måste regeringen stå upp som en hen och försvara den svenska, framgångsrika klimatmodellen. Det är inte rimligt om historien om Sverige i EU blev att vi fick behålla undantaget för snuset, men inte för de klimatsmarta förnybara drivmedlen från jordbruk, skog och hushållens avfall.

4. Kostnadseffektivt. Regeringen betonar att ”ladorna är tomma”, och därför är det viktigt att göra så stor klimatnytta som möjligt med pengarna. Vi vet att klimatet inte bryr sig om var i världen minskningen av växthusgasutsläpp sker, och att vi får åtskilliga gånger större utsläppsminskning per krona i ett utvecklingsland än när vi till exempel tilläggsisolerar i Sverige. Samtidigt är sidoeffekterna större i utvecklingsländer; när till exempel dieselgeneratorn där ersätts med solenergi, är det också en kraftfull hälsosatsning. Ändå har regeringen beslutat stryka det kvantifierade målet för svenska utsläppsminskningar utomlands, med fokus på utvecklingsländer, som förra regeringen hade. Nu har man ”som grundläggande princip” – ett i sig vagt uttryck – att minskningen ska ske hemmavid, och så länge vi inte har guldbyxor innebär det ofelbart mindre klimatnytta för den summa statsbudgeten kan anslå.

5. Synligt. Det kanske enskilt viktigaste klimatmötet i Paris bidrar med är att all världens politiska ledare, näringslivstoppar, medieprofiler och Hollywood-, Bollywood- och Nollywoodskådisar talar klimat i ett par veckor. Resten av året har nationella myndigheter ett viktigt ansvar att informera om hur enkelt och lönsamt det är att byta från fossilt och slösaktigt till förnybart och effektivt. Här har förra regeringen en skämskudde att bära, eftersom man monterade ner mycket av den information som tidigare fanns – men den nya regeringen har bara delvis återstartat den och utesluter i praktiken klimatinformation från finansieringsspår som KlimatKlivet.

Vi ser att ingendera av de båda politiska blocken sitter inne med alla svaren på hur Sverige tar klimatledarskap som gör global och verklig skillnad. Men med rätt pusselbitar från båda sidor, och en del smarta tankesmedje-bidrag, så löser vi det!