"Upp till bevis för regeringen"

Johan Hultberg (M)

miljö- och klimatpolitisk talesperson på plats på COP21, Paris

Klimattoppmötet, COP21, är nu mitt inne i sin andra och avgörande vecka. Atmosfären på plats är riktigt god. I princip alla parter verkar, faktiskt, vilja komma överens. Visst är listan på knäckfrågor fortfarande lång och väldigt mycket arbete återstår innan förhandlingarna kan gå i mål men utsikterna för ett bra avtal måste betraktas som riktigt goda. Avtalet kommer dock vara långt ifrån tillräckligt. Detta kan tyvärr konstateras redan nu och därför är det viktigt att understryka att ett avtal här i Paris inte är något slutmål utan tvärtom ett startskott för en ny fas i det globala klimatarbetet.

Efter COP21 måste förhandlingarna fortsätta om hur ländernas samlade ambitioner successivt kan höjas och inte minst om hur åtaganden kan förverkligas. Det är helt enkelt tid för handling och den viljan tycks nu växa sig allt starkare runt om i världen. Att i princip alla världens länder inför förhandlingarna presenterade frivilliga åtaganden, så kallade INDC:s, är bara ett av många tecken på att den politiska viljan att bidra till att tackla klimatutmaningen nu är större än någonsin.

Upp till bevis för medlaren Romson

Sverige och EU har under förhandlingarna en viktig roll att axla som brobyggare. Den rollen har Sverige historiskt alltid haft, särskilt under Alliansregeringens tid. Sverige hade exempelvis en central och ledande roll vid COP19 i Warszawa i förhandlingarna om loss and damage, alltså om hur skador och förluster orsakade av klimatförändringar ska hanteras. Nu har klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) fått i uppdrag att tillsammans med René Orellana från Bolivia medla i förhandlingarna om anpassning samt också frågan om just loss and damage. Därigenom har Sverige åter fått chansen att visa ledarskap. Nu är det upp till bevis för Romson och den svenska regeringen.

Hela sju ministrar är, har eller kommer vara på plats här i Paris. Det är en signal om att regeringen prioriterar klimattoppmötet. Vad som behövs är dock mer än symbolpolitik. Med totalt sju ministrar på plats under klimattoppmötet kan man ställa krav på regeringen att göra verklig skillnad i förhandlingarna.

Sverige riskerar avskräcka

Klimatförhandlingarna kör ofta fast därför att länder är av uppfattningen att åtaganden om utsläppsminskningar betyder minskat ekonomiskt välstånd. Därför måste Sverige sprida budskapet att det är möjligt att förena snabbt sjunkande utsläpp med en stark ekonomisk utveckling. Att Sverige har lyckats med detta gör oss till ett föregångsland som kan inspirera fler länder att gå från ord till handling. Tyvärr riskerar regeringens politik snarare göra oss till avskräckande exempel när man inte jobbsäkrar klimatpolitiken utan tvärtom överger tanken om grön skatteväxling och istället genomför kraftigt höjda skatter på jobb och företagande. Detta i kombination med en svajig energipolitik och avsaknad av reformer för en stärkt svensk konkurrenskraft.

Sverige har en enorm möjlighet att fortsatt bidra till det globala klimatarbetet genom att axla rollen som föregångsland, men då krävs reformer för både fler jobb och lägre utsläpp.