Debatt

Replik: Ska vi torka oss i baken med skyddsklassade biotoper?

SD-skribenterna hävdar att allt är frid och fröjd i svenskt skogsbruk, inga arter hotas av svenska hyggespraktiker. Sanningen är förstås en annan. Det skriver Pär Holmgren (MP) i en replik.

Tycker Sverigedemokraterna att vi bokstavligen ska torka oss i baken med skyddsklassade biotoper? Det frågar sig Pär Holmgren (MP).
Tycker Sverigedemokraterna att vi bokstavligen ska torka oss i baken med skyddsklassade biotoper? Det frågar sig Pär Holmgren (MP).
Pär Holmgren
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Johan Nissinen och Tomas Brandberg, båda (SD), undrar om skogen ska vara ett friluftsmuseum enligt Miljöpartiet. Om de med det menar att det ska vara trevligt för människor att vandra där så är svaret självklart ja. Men viktigare är förstås att skogen ska vara en plats för liv.

Mer än 900 arter är hotade.

SD-skribenterna hävdar att allt är frid och fröjd i svenskt skogsbruk, inga arter hotas av svenska hyggespraktiker. Sanningen är förstås en annan. Skogsstyrelsens uppföljning av miljömålet ”levande skogar” från 2022 visar tydligt att trenden är negativ och att dagens åtgärder inte är tillräckliga för att stoppa förlusten av viktiga livsmiljöer i skogslandskapet. 1 800 rödlistade arter påverkas negativt av avverkning – mer än 900 arter är hotade.

Läs också

Realiteten ser annorlunda ut

På papperet ska skogsområden med rödlistade arter skyddas. Realiteten ser annorlunda ut. I P1:s Naturmorgon nyligen berättade en representant från skogsstyrelsen i Jämtlands län hur man hinner fatta beslut om endast 1,5 procent av de tusentals avverkningsärenden som kommer in. Om ärenden inte behandlas inom sex veckor blir det fritt fram att avverka, och det är alltså det som sker i de 98,5 procent som inte hinner granskas. 

Skogsstyrelsens egen ekolog Johan Nitare går snart i pension. Med inget kvar att förlora tog han bladet från munnen och berättade hur han uppfattade läget i en intervju i Dagens Nyheter (25/2). Han sade att ”kalhyggesbruket har orsakat den största miljöförstöringen i Sverige någonsin. Det är en våldtäkt på skogsmarken” och att ”intakta, artrika och levande skogsekosystem finns bara kvar som små fragment på svårtillgängliga platser”. 

Ska vi torka oss i baken med skyddsklassade biotoper?

Nu har vi i Sverige avverkat så mycket och så snabbt att en majoritet av träden i våra skogar är yngre än 60 år – vilket inte anses tillräckligt gammalt för att avverka. Det leder i sin tur till att man vänder sig till gammelskogarna i stället.

Häromveckan kunde tidningen Syre rapportera om hur företaget Billerud Korsnäs, som är certifierat enligt standarden FSC, köpt virke från en markägare som avverkat 300-åriga tallar i ett skogsområde i Eskilstuna kommun. Det handlar om en mosse vid sjön Hackaren med gamla träd som hade högt naturvärde, hem för flera rödlistade och hotade arter. Billerud Korsnäs är alltså ett företag som huvudsakligen producerar papper, förpackningsmaterial, hygienartiklar.

Tycker Sverigedemokraterna att vi bokstavligen ska torka oss i baken med skyddsklassade biotoper?

SD kan inte räkna

Dessutom kan Sverigedemokraterna uppenbarligen inte räkna. Sverige ligger ”snubblande nära netto-noll” i utsläpp skriver Nissinen och Brandberg. Det är rejält fel, hur man än vrider mätstickan. 

Om man bara räknar de territoriella utsläppen ligger Sverige idag (2019) på 50 Mton CO2e/år. Vår kolsänka, den koldioxid som Sveriges skog och mark suger upp, är 35,5 Mton CO2e/år (siffra från 2021). 50 minus 35,5 är förstås inte i närheten av ”netto-noll”. 

EU-kommissionen har föreslagit att den svenska sänkan ska öka till 47,3 Mton CO2e/år till år 2030. Det har dock fått tummen ner av SD och övriga Tidöpartier, trots att det skulle föra Sverige inte till noll, men åtminstone till nära noll. Varför då?

Det finns dessutom tunga och självklara argument för att den svenska kolsänkan ska vara ytterligare större än kommissionens förslag.

Vi kan väl börja med netto noll

Nummer ett är att svensk konsumtion leder till utsläpp som inte räknas upp i den ”territoriella” siffran. Svenskar som flyger utomlands, importerat brasilianskt nötkött och billiga tröjor producerade i Bangladesh leder också till att växthuseffekten förstärks, även om det inte påverkar den svenska nationella statistiken. Inklusive alla dessa utsläpp är summan inte längre 50 utan 90 Mton CO2e/år, alltså nästan tre gånger så stor som sänkan på 35,5. 90 minus 35,5 blir inte noll.

Och det sista argumentet – rätt självklart för de flesta, men kanske en nyhet för SD? – är att Sverige inte är en isolerad ö på sitt eget lilla jordklot. Ska vi klara (eller åtminstone lindra) klimatkrisen får vi göra det tillsammans, genom att använda de resurser vi har. Sverige och Finland har mer skog än Malta och Portugal, så är det bara. Då måste vi också ta ansvar för att skapa större kolsänkor.

Vi kan ju börja med att nå ”netto noll” åtminstone.

Läs tidigare inlägg i debatten

MP: Regeringens skogspolitik underminerar klimatpolitiken i både Sverige och EU 

Sverige har i internationella sammanhang länge setts som ett föredöme när det kommer till miljö- och klimatfrågor. Men det är en position som raseras i rask takt på grund av regeringen, skriver Pär Holmgren, EU-parlamentariker (MP).

Replik: Ska skogen vara ett friluftsmuseum enligt Miljöpartiet?

Det finns anledning att ifrågasätta Miljöpartiets narrativ, att det svenska skogsbruket förorsakar någon sorts massutrotning. Det stämmer helt enkelt inte, skriver Sverigedemokraternas Johan Nissinen och Tomas Brandberg.
 

Nämnda personer

Johan Nissinen

Europaparlamentariker (-), kandidat för Folklistan i EU-valet
Civilekonom (Linnéuniversitetet, 2012-)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00