Replik: Omotiverat att stoppa allt sillfiske under fyra månader

REPLIK. Vi i riksdagen liksom regeringen är medvetna om att fiskerinäringen befinner sig i en ansträngd situation med minskade kvoter till följd av en försämrad havsmiljö, skriver Hanna Westerén (S) och Markus Selin (S).

Hanna Westerén (S)
Riksdagsledamot och gruppledare i miljö- och jordbruksutskottet
Markus Selin (S)
Riksdagsledamot och ansvarig för fiskefrågor


Riksdagsledamot Magnus Oscarsson (KD) ventilerar i en debattartikel oro och tveksamheter kring sillen och hur fiskemöjligheterna fördelas.

Först och främst, vi tycker inte att det är motiverat att stoppa allt sillfiske under fyra månader denna sommar. Vi tycker att det bör tas större hänsyn till det småskaliga kustnära fisket, vilket vi Socialdemokrater verkar för. Vi har full förståelse för konsekvenserna för vissa kustsamhällen.

Drabbar större fartyg

Överenskommelser om fiskemöjligheterna nås gemensamt i jordbruks- och fiskerådet och sker generellt på hösten inför nästkommande år. I jordbruks- och fiskerådet samlas ministrar från alla EU:s medlemsländer. Överenskommelsen i oktober 2019 innebar bland annat ett förbud mot riktat fiske av östlig torsk, och att endast begränsade bifångster av östlig torsk tillåts under 2020.

I syfte att skydda torsken, vars situation är akut och mycket bekymmersam, infördes även en så kallad lekstängning för att skydda den från att bli störd under sin lekperiod. Denna lekperiod infaller i östra Östersjön huvudsakligen mellan maj och september. Under denna sommarperiod får fiske endast ske från fartyg under 12 meter som fiskar med passiva redskap som till exempel garn, ryssjor, fällor och burar samt på grundare vatten än 20 meter.

Detta lekstopp för att skydda torsken drabbar alltså alla större fartyg som fiskar på djupare vatten än 20 meter och använder aktiva redskap som till exempel trål, vad och snurrevad i det pelagiska fisket efter sill.

Hållbart fiske

Fiskemöjligheterna på våra fiskslag fastställs av EU utifrån långsiktigt hållbara nivåer och grundas på vetenskapliga råd från ICES, Internationella havsforskningsrådet, bestående av mer än 4 000 forskare från drygt 20 medlemsländer. ICES uppdrag är bland annat att koordinera övervakning och forskning om hav och kust samt ge råd till EU-kommissionen och svenska Havs- och vattenmyndigheten. Regeringen verkar för att vi ska nå målen med den gemensamma fiskeripolitiken, att vi ska ha ett långsiktigt hållbart fiske och som baseras på hållbara bestånd.

Värna om praxis

Vi i riksdagen liksom regeringen är medvetna om att fiskerinäringen befinner sig i en ansträngd situation med minskade kvoter till följd av en försämrad havsmiljö men även på grund av pågående virusutbrott med snabbt förändrad efterfrågan.

Åtgärder bereds i Regeringskansliet som ska komma fiskerinäringen till godo. Vi välkomnar att också framtida beslut i frågan om fiskemöjligheterna i Östersjön ska utgå från vetenskapliga underlag, fakta och i samråd med EU och berörda medlemsländer. Det är en praxis och en ordning som vi även i fortsättningen ska värna om. Samarbete handlar om givande och tagande vilket har och kommer att gynna våra kustsamhällen och fiskebestånd i framtiden.

Forrige artikel M-ledamot: Dödsdom för bolagen att Baylan endast M-ledamot: Dödsdom för bolagen att Baylan endast "följer utvecklingen" Næste artikel V: Fantasilöst av ministern om industrifisket i Östersjön V: Fantasilöst av ministern om industrifisket i Östersjön
Gotland får grönt ljus – men västkusten ger inte upp

Gotland får grönt ljus – men västkusten ger inte upp

JTF. Det finns sex miljarder anledningar att vara med i slutgallringen av de regioner som ska få dela på potten i EU:s nya omställningsfond. Stålindustrin i Norrland och cementen på Gotland har fått ett preliminärt ja, men andra kandidater har ännu inte gett upp.