Ökat tryck på att få ner avfallsförbränningen

AVFALL. Insatserna för utöka den bostadsnära insamlingen av förpackningar i Sverige får tummen upp, men Nordiska ministerrådet pekar i en granskning på att fler åtgärder behövs för att nå återvinningsmålen och minska avfallsförbränningen.

De nordiska länderna lyfts fram som föregångare i avfallshantering i en rapport från Eunomia som har gjorts på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

Men de utfärdar också flera varningar. Främst har investeringarna i anläggningar för avfallsförbränning bidragit till att göra det svårare att nå de återvinningsmål som satts upp på EU-nivå för hushållsavfallet och förpackningar.

Återvinningsmål för kommunalt avfall Till 2025 Till 2030 Till 2035
  55% 60% 65%
Återvinningsmål för förpackningar Mål 2025 Mål 2030
Alla förpackningar 65% 70%
Plast 50% 55%
Trä 25% 30%
Järnmetaller 70% 80%
Aluminium 50% 60%
Glas 70% 75%
Papper och kartong 75% 85%

Rapportförfattarna pekar vidare på att den ökade trenden av materialåtervinning stagnerat i flera av de nordiska länderna, däribland Sverige.

Tillsammans med att det ska ske förändringar av vad som ska räknas som återvinning i de nya EU-reglerna, trycker rapporten på att flera av de nordiska länderna ligger risigt till.

Läs mer: Plastavfallsmål kan bli en utmaning för Sverige

De förespråkar därför bland annat att de nordiska länderna bör underlätta för mer fastighetsnära insamling av förpackningar och matavfall.

Fastighetsnära insamling kostar tre gånger mer

Just ett sådant arbete är också på gång i Sverige. Men även om förordningarna för att uppnå målen är klara, kvarstår arbetet med att få det nya systemet på plats.

FTI och TMR, två av de bolag som vill få ansvaret att samla in och återvinna förpackningsmaterialen, håller just nu på att ta fram en ansökan om att få ansvaret till Naturvårdsverket. Deadline för ansökan är i slutet av mars år 2020, och systemet ska vara på plats slutet av år 2020.

– Det är bra att vi tar ett extra tag kring detta, för det är ju både ökade krav på producenter av förpackningar och på kommunerna som väntar med de nya EU-reglerna. Så vi måste jobba tillsammans med det här, och det tror jag alla upplever generellt är positivt, säger FTI:s kommunikationschef Veronica Foberg Gustafsson till Altinget.

Inom år 2020 ska det nya systemet vara klart. Men det kommer med en högre prislapp för förpackningsproducenterna. FTI uppskattar att totalkostnaden för den mer fastighetsnära insamlingen kommer att innebära tre gånger högre förpackningsavgifter hos producenterna.

– När tillgänglighet ökas för konsumenterna ökar också kostnaderna eftersom det är mycket dyrare att hämta vid bostaden än vid insamlingsstationer. Men vi tänker också att insamlingsstationerna ska vara kvar, för de fyller också en funktion, säger Veronica Foberg Gustafsson.

Förbränningsskatten fortsatt het

Men Nordiska ministerrådet öppnar också för åtgärder på andra håll i avfallshanteringen. En av de mer känsliga förslagen rör behovet av förbränningskatter.

– Vi delar Ministerrådets bild i stort, även om vi inte ser positivt på tankarna kring behovet av avfallsförbränningsskatt, säger Jon Nilsson-Djerf på Avfall Sverige, som företräder de kommunala avfallsbolagen, till Altinget.

Debatten om behovet av en avfallsförbränningsskatt har varit livlig under våren i Sverige. Detta efter att januariöverenskommelsen presenterade att den var på väg.

Läs mer: Heta känslor när Jök-förslagen tas emot

Det är nu beslutat att justeringen av skatten ska införas, men justeringen har inte trätt i kraft då det ännu inte är fastställt vilken nivå skatten ska ligga på.

– Man kan ju förstå det teoretiskt. En höjd skatt skulle i teorin leda till att minska mängden avfall som hamnar där. Men vi har haft en sådan skatt tidigare och den gav inte de effekterna. Det har inte någon påverkan på hur folk konsumerar, och hur producenter tar fram produkter. Fokuset är för långt bort, så den kopplingen finns inte, säger Jon Nilsson-Djerf.

Behöver inte vara negativt med stor kapacitet

Med en förbränningskapacitet på 591 kilo per person (6,6 miljoner ton) är Sverige sedan länge är importland av restavfall från annat håll. Det totala svenska hushållsavfallet uppgick till 466 kilo per person förra året, enligt Avfall Sveriges senaste sammanställning.

Men det behöver inte vara felinvesterade satsningar som har gjorts på anläggningarna, menar rapportförfattarna. Behovet av uppvärmningen kommer fortsatt vara stort i de aktuella länderna och författarna pekar på att affären att importera restavfall från andra länder kan vara positiv även framöver.

"40 miljoner tons kapacitet saknas"

Den europeiska branschorganisationen för förbränningsanläggningar CEWEP pekar också i en rapport från i somras på liknande slutsatser. Även om alla medlemsländer skulle nå de gemensamma nya EU-målen, skulle 40 miljoner tons förbränningskapacitet saknas år 2035, enligt deras kalkyl.

I dag finns det kapacitet för strax över 100 miljoner tons avfallsförbränning.

Miljöorganisationer: Skippa förbränning

Motståndarna till förbränningshanteringen av avfall, såsom organisationen Zero Waste, menar man istället att kalkylen bara visar på att medlemsländerna har goda möjligheter att gå ännu högre upp i avfallshierarkin och återvinna och återbruka mer material.

Det europeisk miljöorganisationssamarbetet EEB trycker på liknande åtgärder.
– EU måste gå bort från att förbränna värdefulla resurser och istället fokusera på att förhindra avfallet från att uppkomma från början, säger Mauro Anastasio till Ends Europe.

Miljöorganisationerna förespråkar därför att EU bör sätta ett mål för att dra ner avfallsmängderna under nästa mandatperiod. Avfallsmängden har stått näst intill still sedan mitten av nittiotalet (se faktaruta). 

Forrige artikel Elnätsförslag hamnar först i kön hos Ygeman Elnätsförslag hamnar först i kön hos Ygeman Næste artikel Invändningar mot Centerns utsläppsrätter för havet Invändningar mot Centerns utsläppsrätter för havet
Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

NYCKELBIOTOPER. Frågan om Skogsstyrelsen ska fortsätta med registrering av nyckelbiotoper vid avverkning ska avgöras av myndighetens styrelse. Men styrelseledamoten Mikael Karlsson anser att myndighetsledningens agerande riskerar att låsa frågan.