Kritik mot flera länder blir varningsflagga för Sverige

LUFTVÅRD. Sju EU-länder sågas i en gemensam granskning från flera revisionsmyndigheter som gått igenom ländernas insatser för att genomföra det 20 år gamla luftkvalitetsdirektivet. På svensk nivå behövs snabba insatser för att inte hamna i en liknande situation.

Efter att unionens revisionsrätt i höstas bekräftade att det bristande luftvårdsarbetet i Europa leder till uppskattningsvis nära 400 000 förtida dödsfall varje år fortsätter flera nationella myndigheter att syna de egna insatserna.

Förra veckan släpptes en samlad granskning där 15 EU- och icke-EU-länders myndigheter nagelfarit hur de befintliga regelverken efterlevs. Resultatet är nedslående.

Bara Estland uppfyller kraven

Av de granskade länderna är det bara Estland som levererar enligt de krav som internationella regelverk sätter upp. I andra änden finns Bulgarien och Polen, som också är två av de åtta länder som nyligen dragits inför EU-domstolen för sina bristande insatserna på luftområdet.

Men fler kan alltså vara aktuella för EU-domstolsprocedurer, visar de nationella revisionsmyndigheterna. Sverige ingick inte i den stora granskningen, men är ett av länderna som redan nu fått kritik för sin implementering av luftkvalitetsdirektivet.

– Vi blev meddelade bara för några veckor sedan av kommissionen att det pågår ett ärende där vårt genomförande ifrågasätts. Nu har vi två månader att svara på frågorna, säger Johanna Janson på miljö- och energidepartementet till Altinget.

Huruvida EU-kommissionen planerar att inleda överträdelseärenden mot de utpekade länderna framgår inte av rapporteringen. Men från de största miljöorganisationernas är det just mer övervakande insatser som man vill se. I deras valmanifest trycks det särskilt på att nästa kommission bör prioritera att klämma åt den bristande efterlevnaden i många medlemsländer, bland annat rörande luftkvalitetslagstiftning.

Läs mer: 23 av 28 medlemsländer brister i arbetet

Ammoniak i fokus för svensk insats

På svensk nationell nivå framgår det även i andra sammanhang att det krävs fortsatta åtgärder. Dels på kväveoxidsområdet som sedan länge har varit en svårknäckt nöt, dels på andra områden. Och det snabbt.

I fredags släpptes nämligen det föreslagna Luftvårdsprogrammet från Naturvårdsverket och där framgår det att även ammoniakutsläppen kvickt behöver dras ner. Enligt den senaste bedömningen rör det sig om en minskning på 2 000 ton på ett år.

– Kravet är inte så jättestort, men i förhållande till tidsramen så är det en del som behöver vidtas snabbt, säger Magnus Bång på Jordbruksverkets miljöskyddsenhet till Altinget.

Naturvårdsverket förordar dels att mer pengar skjuts till rådgivningsprogrammet ”Greppa Näringen” för att hjälpa lantbrukarna på traven, dels att Landsbygdsprogrammet riktar medel till att hjälpa jordbrukare att ställa om till att använda gödselmetoder som leder till lägre utsläpp.

– Alla åtgärder innebär en nettokostnad, men det finns också nyttor med att vidta åtgärderna som föreslagits, såsom att kvävet i gödslet kan utnyttjas bättre. Men situationen är olika för olika lantbrukare, och det kan därför finnas ett behov av finansiellt stöd för att kalkylen ska gå ihop, säger Magnus Bång.

Efter ett regeringsbeslut de närmaste månaderna ska Luftvårdsprogrammet sedan ligga till grund för politiken för att få ner utsläppen från källorna till luftföroreningar. Senast den 1 april ska EU:s medlemsländer rapportera in sina luftvårdsprogram till kommissionen.

– Då kan vi alltså vara klara med vilka åtgärder som behöver göras inom de olika områdena. Sedan får vi fundera på vilka av styrmedlen vi ska vidta, säger Johanna Janson på miljö- och energidepartementet till Altinget.

Läs mer: EU-kommissionens åtgärdstips till Sverige fokuserar på luftkvalitet

Forrige artikel Regeringen körs över i klimatpolitiken Regeringen körs över i klimatpolitiken Næste artikel Malmer Stenergard lämnar miljöpolitiken Malmer Stenergard lämnar miljöpolitiken
Konflikten om fjällnära skog – en onödig historia

Konflikten om fjällnära skog – en onödig historia

DEBATT. Skogsstyrelsen har redan alla verktyg som behövs för att hantera fjällnära avverkningsärenden på ett korrekt sätt. Den pågående processen är onödig och har allvarligt skadat enskilda människor, skriver Anders Pettersson, Allmänningarna i Västerbotten.