Luftkvalitetsmålen hopar sig i EU-domstolen

LUFT. Efter många om och men dras nu sex EU-medlemmar inför domstol för sitt bristande arbete med att få ner de hälsofarliga föroreningarna i luften. Men många fler kan möta samma öde.

23 av EU:s 28 medlemsländer bryter mot luftkvalitetslagstiftningen. Många av medlemstaterna har inte lyckats följa gränsvärdena ens sedan de senaste gränsvärdena infördes 2010. Varje år leder luftföroreningar till runt 400 000 förtida dödsfall i unionen, enligt europeiska miljömyndigheten EEA.

19 av medlemsländerna har hamnat under lupp hos EU-kommissionen. Bulgarien och Polen har redan fällts. Men det är nio länder som just nu är i fokus för nya domstolsärenden, som kan leda till kraftiga böter om inte gränsvärdena nås.

Frankrike, Tyskland och Storbritannien stäms nu för att ha överskridit gränsvärdena för kväveoxider. Bland annat brukar det rapporteras redan i början av januari om hur delar av London efter bara några dagar uppnått årets kvot av tillåtna överträdelser av gränsvärdena.

– Vi har fått in utlovade åtgärder från medlemsländerna, men kommit fram till att de inte kommer att uppnå de resultat som vi önskar inom rätt tidsram, vilket är så fort som möjligt. Vi har väntat sedan 2010, vi kan inte vänta längre, sa miljökommissionären Karmenu Vella vid en presskonferens där besluten presenterades.

Spanien slipper undan för tillfället

I fallen med Ungern, Italien och Rumänien så har istället gränsvärdena för luftburna partiklar överträtts. Men de tre sista länderna som har varit i kommissionens fokus – Spanien, Tjeckien och Slovakien – slipper undan domstolsförfaranden för tillfället.
Anledningen ska enligt Karmenu Vella vara att deras åtgärder anses tillräckliga för stunden.
– Men vi kommer också att övervaka dessa medlemsstaters faktiska arbete, tillsammans med de andra som nu dras inför domstol, svarade Vella vid en presskonferens.

Men kommissionen möter kritik för att dra fötterna efter sig och inte gå tillräckligt hårt fram, från bland annat miljöorganisationer. Redan i januari skulle ärendena ha tagits till domstolen, och under hela våren har kommissionen mött kritik för att inte följa sina löften.
Spanska miljöorganisationer beklagar också att den egna regeringen slipper undan domstolsärenden för tillfället. Experter på nationella myndigheter pekar också på att ytterligare nationella åtgärder utöver de utlovade krävs för att få ner utsläppen från framför allt dieselmotorerna.

Kommissionen står själva anklagade

Frågan om åtgärder mot dieselmotorernas utsläpp är dock inte bara nationellt aktuell för tillfället. Kommissionen står nämligen också själva inför EU-domstolen i Luxemburg för att de inte gjort ett tillräckligt bra arbete på området. Företrädare för Paris, Bryssel och Madrid har stämt dem, dels för att de föreslog att gränsvärdena för kväveoxider skulle höjas fram till år 2020 i samband med att en ny testmetod för personbilars utsläpp införts, dels för att de inte bjudit in EU-parlamentet i arbetet med att se över gränsvärdena.

I samband med att den nya testmetoden RDE infördes utökades nämligen gränsvärdet för bland annat kväveoxider från 80 milligram per körd kilometer till 168 milligram per kilometer under en övergångsperiod, bland annat efter hårt tryck från bilindustrin.
– Det är ett svek mot den europeiska befolkningen, säger Anne Hidalgo, Paris borgmästare i ett uttalande i samband med den första domstolsförhandlingen.

Medlemsländer togs på sängen av Dieselgate

Om städerna går vinnande ur den legala striden så kan det uppstå ett lagligt vakuum utan ett nytt regelverk, vilket oroar vissa kommentatorer. Från svenskt myndighetsperspektiv så välkomnas exempelvis att de nya reglerna är på plats.
– Det har ju varit en svår internationell förhandling och i en sån process sker kompromisser. Det kan man ju konstatera att det har skett även här. Men det är ändå mycket bättre att ha mer rättvisa mätmetoder på plats, säger enhetschefen på luftenheten vid Naturvårdsverket Leif Holmberg till Altinget. Han fortsätter:
– Det har ju visat sig att dieselbilar i trafiken släppte ut i genomsnitt fem gånger mer än vad de gjorde när de godkändes i labbmiljö.

Dieselbilarnas oförutsett höga utsläpp har gjort att många medlemsländer tagits på sängen. Detta pekas också ut som en av de främsta orsakerna till att många länder fortsatt överskrider gränsnivåerna för kväveoxiderna.

– Den förbättringen man såg av haltminskningar på 90-talet planade ju nästan av helt. Ökningen av antalet dieselbilar är en bidragande orsak till detta, säger Matthew Ross-Jones på Naturvårdsverket till Altinget.
Men man kan också konstatera att flera medlemsländer behöver vidta även andra åtgärder, fortsätter Leif Holmberg.
– Det handlar om att minska utsläppen från bland annat industrier, förbränning och att styra trafiken så att utsläppen och halterna minskar. Det är ett kvarstående problem som fler städer och länder behöver ta tag i.

Sverige står också i domstolskö

Det svenska arbetet med att få ner nivåerna av luftburna partiklar är också under lupp hos kommissionen. Ärendet är redo för att tas upp i EU-domstolen, men det nationella arbetet för att nå upp till gränsvärdena pågår också parallellt.

– Dubbdäcksanvändning är den främsta orsaken till förhöjda halter av partiklar i Sverige. Under de senaste åren har man sett en positiv trend i flera städer, där åtgärder såsom dubbdäcksförbud och dammbindning har gett effekt, samtidigt som ökad information har lett till minskad användning av dubbdäck, säger Matthew Ross-Jones.

– Självklart är det så att alla medlemsländerna ser allvarligt på att hamna i domstol. Men samtidigt så pågår det en samhällsutveckling, där fler kör mer bil, och det gör arbetet utmanande, säger Leif Holmberg.

Artikeln har uppdaterats efter publicering för att förtydliga två citat.

Forrige artikel Bucht har inte förankrat skogsprogrammet Bucht har inte förankrat skogsprogrammet Næste artikel Lövin: M klarar inte beslut som gör ont Lövin: M klarar inte beslut som gör ont
Många väljer sitta still i Almedalsbåten

Många väljer sitta still i Almedalsbåten

PLANERINGSPROBLEM. Osäkerheten kring om Almedalsveckan verkligen kan genomföras i sommar är stor, men de aktörer som Altinget har talat med är fortfarande inställda på att delta.
– Blir det av så åker vi, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef på Avfall Sverige.