Kåberger riktar hård kritik mot Skogsstyrelsen

Det är ord och inga visor i det brev som vice ordförande i Skogsstyrelsens styrelse, professor Tomas Kåberger, skickar till de övriga ledamöterna i styrelsen den 13 mars. Brevet inleds med "Kollegor, detta är inte så roligt. En väl dokumenterad grund för beslut i statsförvaltningen är viktigt för landet sätt att fungera."

Därefter kritiserar Tomas Kåberger i åtta punkter hur ärendet kring ersättning i fjällnära skog har handlagts av Skogsstyrelsens ledning. Det ärende som ska upp tre dagar senare, vid styrelsens extrainsatta telefonmöte morgonen den 16 mars.

Kåberger är kritisk till att styrelsen får handlingarna med så kort varsel som tre dagar före mötet, långt ifrån de tio dagar som arbetsformerna anger. Han hänvisar också till att styrelsen uttryckligen vid det tidigare mötet – "så som vi begärde när GD försökte få till stånd ett snabbt beslut vid förra mötet" – krävt att få handlingarna i god inför det extrainsatta mötet.

Styrelsen inför viktigt vägskäl

Vid den här tidpunkten står Skogsstyrelsens styrelse vid ett vägskäl i frågan om synen på den fjällnära skogen och ersättning till de markägare som fått avslag på sina avverkningsansökningar. Knäckfrågan handlar om ifall fjällnära skog är att se som pågående markanvändning eller ej.

Detta underlag har inte gjort mig övertygad om att staten skall betala ersättning för ett nekat tillstånd till kalavverkning av en urskog med motivet att sådant skogsbruk utgör pågående markanvändning.

ur Tomas Kåbergers brev till övriga styrelsen

Vissa, däribland generaldirektör Herman Sundqvist, argumenterar för att fjällnära skog är pågående markanvändning. En argumentation som får stöd i en utredning som myndigheten beställt från en advokatbyrå.

Andra, med understöd från justitiekansler Anna Skarhed, argumenterar för att frågan är så till den grad juridiskt komplex och osäker att den bör avgöras i domstol. Det vill säga att man bör avvakta resultatet av de pågående mål där markägare stämt staten för att få ersättning efter att ha fått avslag på en ansökan om att avverka sin skog.

Tomas Kåberger är övertygad om att frågan hör hemma i domstol, därefter eventuellt en fråga för politikerna att hantera:

"Jag kan inte se att vi fått ett underlag av rimlig kvalitet eller i rimlig tid för att fatta det beslut som föreslås. Förslaget i sig är inte ens tydligt ifråga om vad det betyder för Skogsstyrelsens eller statens fortsatta behandling av ärenden. Att ändra den praxis som Kammarkollegiet i sina inlagor hänvisat till skall göras av domstol eller riksdagen. Det är inte något en myndighetsstyrelse, och ännu mindre en generaldirektör, skall göra." skriver han.

Påstådd ursäkt från Kammarkollegiet

Tomas Kåberger påpekar även i brevet att Naturvårdsverkets inlaga fortfarande fattas samt att den promemoria som Kammarkollegiet har lämnat in, inte stämmer överens med det generaldirektör Herman Sundqvist sade vid föregående mötet. Sundqvist ska ha sagt att man på Kammarkollegiet "var generade" och att man "bett om ursäkt" över vad man drivit i ärendet, det vill säga att Kammarkollegiet i egenskap av statens företrädare mot de markägare som staten, så här långt drivit linjen att det inte rör sig om pågående markanvändning.

"Tvärt om är underlaget fullt förenligt med uppgifterna att juristerna vid den myndigheten vägrar att skriva att man stödjer ersättningsrätt. Det man nu skriver är att man inte kommer driva frågan mot Skogsstyrelsen vilja – vilket inte är förvånande." skriver Kåberger.

Beslutet skjuts fram

Styrelsen fattar inget beslut vid det extrainsatta sammanträdet. Eller mer korrekt, styrelsen fattar enbart ett beslut om att fjällnära skog-frågan är en styrelsefråga. Sedan dröjer det till senare i april, då beslutar styrelsen att pågående markanvändning ska avgöras i domstol.

Vid det sammanträdet har Tomas Kåberger hunnit entledigas från sitt uppdrag som styrelseledamot i styrelsen, han begärde att få lämna styrelsen redan i februari. I samband med det skriver han också att han vill komma upp till näringsdepartementet och "diskutera detta och rapportera mina erfarenheter".

Han vill inte svara på några frågor om sin kritik i brevet, ett brev som blev en allmän handling då han valde att även skicka det till näringsdepartementet. Skogsstyrelsen lämnar inte ut brevet, utan gör bedömningen att brev från styrelsens ledamöter är att betrakta som internpost.

Tomas Kåbergers enda kommentar till Altinget lyder, i ett mejl: "Det blev ju bra till slut. Även utan min medverkan."

Inga kommentarer från gd

Marie Larsson Stern, ordförande i Skogsstyrelsens styrelse, säger att Tomas Kåbergers kritik väldigt mycket handlar om förberedelserna inför det specifika mötet.

– Det var vissa delar som saknades och det behövdes ett bättre beslutsunderlag. Det styrdes upp till nästa möte, säger hon till Altinget.

Uppgiften om att Herman Sundqvist skulle ha hänvisat till uttalanden från Kammarkollegiet som inte alls stämmer överens med Kammarkollegiets promemoria vill hon inte gå in på.

– Hur vi resonerar på styrelsemöten kommenterar jag inte. Det får i så fall den berörda personen svara på, säger hon.

Men inte heller generaldirektör Herman Sundqvist vill kommentera att Kammarkollegiet skulle vara generade och ha bett om ursäkt för den linje man driver i domstol.

– Vi har en överenskommelse inom styrelsen att interna diskussioner ska hanteras inom styrelsen. Jag hedrar den överenskommelsen, säger han till Altinget.

Luddig fråga enligt Naturvårdsverket

Anledningen till att Naturvårdsverkets inlaga kom så pass sent som dagen före mötet berodde delvis på vissa otydligheter kring vilka dokument myndigheten förväntades yttra sig över, enligt generaldirektör Björn Risinger. Detta då Naturvårdsverket redan hade medverkat i Skogsstyrelsens arbetsgrupp som förberedde underlaget.